Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

76 Acta Wasaensia
Förutom kontexten kan man också utnyttja bilder och ljud för att lättare komma
ihåg ny information, vilket utgör den andra kategorin av minnesstrategier. För att
komma ihåg nya ord kan man t.ex. visualisera, rita semantiska kartor, använda
nyckelord och visualisera dem samt utnyttja ord som låter likadant. I mitt material
framgår det inte att informanterna använder konkret visualisering i form av
ritningar eller kartor, vilket dock inte innebär att de inte skulle kunna använda
dessa strategier mentalt utan att nämna om sina minnesregler. Däremot kan man
märka att informanterna kopplar ihop ord som låter likadant (formell
approximation, se 8.1.3). Detta diskuteras även i en fallstudie där en informant
delvis förväxlar orden väg och vägg, delvis diskuterar orden i förhållande till
varandra och utnyttjar både den liknande formen och mental visualisering då hon
även i talat språk tar upp hur orden skrivs och att de slutar likadant med
bokstaven g (Karjalainen 2009b).
Den tredje minnesstrategikategorin innehåller endast en strategi: att man repeterar
den nya informationen omsorgsfullt (Oxford 1990: 42). Detta kan inte göras lika
systematiskt i FinTandem som i formella självstudier, då det skulle störa interaktionen
mellan partnerna. I en dialog är det inte endast en av partnerna som
bestämmer hur samtalet framskrider och det är inte naturligt att med regelbundna
intervall återgå till att repetera t.ex. ett nytt ord om det inte passar in i samtalet.
Däremot är det möjligt för partnerna att vid behov återgå till sådan information
som de har mött tidigare, vilket syns t.ex. i fallstudien där inläraren uppmärksammar
orden väg och vägg flera gånger under nästan 50 minuter av ett samtal
och explicit tar upp skillnaden mellan orden tiotals minuter efter att de för första
gången orsakat problem för henne (se Karjalainen 2009b). Detta syns även i
materialet utanför de problematiska sekvenserna då ett par (par 4 samtal II) går
igenom ord som de haft problem med på tidigare träffar och sökt i ordbok mellan
träffarna. På detta sätt har de repeterat orden både mellan träffarna med hjälp av
ordböcker och under den senare träffen då de ännu tillsammans går igenom och
repeterar dem. Förutom sådan repetition som är explicit avsedd för inlärning kan
man i det studerade materialet identifiera naturligt förekommande repetition.
Naturligt förekommande repetition diskuteras närmare i kapitel 9.
Den fjärde kategorin minnesstrategier innebär att man kombinerar språkinlärningen
med agerande, antingen fysisk respons och förnimmelser eller
mekaniska tekniker. De exempel som Oxford (1990: 42f.) ger på fysisk respons
och förnimmelser innebär att man avsiktligt agerar ut eller kombinerar vissa ord
med förnimmelserna, dvs. utnyttjar olika sätt att kinestetiskt stöda språkinlärningen.
I tandem kan detta göras mer implicit då man lär sig språk i samband
med olika aktiviteter och i olika miljöer. Man kan t.ex. laga mat och lära sig nya
verb angående matlagning samtidigt som man utför handlingarna fysiskt. Ett