Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

128 Acta Wasaensia
lika bra eftersom F inte får veta det uttryck som hon har problem med och således
inte får möjlighet att lära sig det. Hon orienterar sig inte mot inlärning t.ex.
genom att fråga om uttrycket trots att det orsakar problem i språkproduktionen
redan andra gången, utan nöjer sig med att kunna meddela budskapet och fortsätta
interaktionen. Denna tudelning i fråga om vad man koncentrerar sig på i olika
sekvenser, interaktion eller inlärning, och vilka intentioner som informanterna har
i de olika situationerna diskuteras närmare i avsnitt 8.3.
Parafraser kan också kombineras med andra KS. I det studerade materialet
kombineras parafras oftast med direkt begäran om hjälp som betonar att man inte
kommit på det första alternativet som man tänkt säga och därför krävs reaktion
och hjälp av partnern. I ex. 25 används förutom direkt begäran om hjälp också
kodväxling:
(25) Par 4 samtal I 26.17
F: de e den här va hete de mmm va hete de på svenska soveltuvuus att man liksom /
granskar om om du passar
S: lämplighette(st)
F: lämplighette(st e) jå
I ex. 25 kombinerar F tre olika KS i sin replik. Hon börjar med en direkt begäran
om hjälp som första gången används utan föregående pauser och som kan tolkas
som ett sätt att skaffa sig mer betänketid (se 8.1.1). Den andra begäran är en
tydlig fråga som kräver svar och den kombineras med kodväxling till finska.
Eventuellt misstänker F att ordet soveltuvuus (sv. lämplighet) kan vara svårt för S
och därför förklarar hon det också med en parafras där hon berättar vad man gör i
ett lämplighetstest. Denna kombination av KS leder till att S kan svara på frågan
och ge det korrekta uttrycket som F sedan upprepar.
Ett sätt att förklara vad man menar är att använda negation, att berätta vad man
inte menar. Detta görs med hjälp av en negerande fras, vilken räknas som
parafras. I det finska skolsystemet finns det två huvudsakliga vägar som man kan
välja mellan efter grundskolan: gymnasium eller yrkesskola, och denna tudelning
använder F i ex. 26:
(26) Par 3 samtal I 16.15
F: ja han ha varit i alltså (han ha) han har studerat i / int i gymnasiet utan i
S: yrkesskolan
F: yrkesskolan jå
Efter att ha markerat problem i språkproduktionen med paus använder F i ex. 27
en parafras som innehåller en negation int i gymnasiet. Eftersom det finska
skolsystemet är bekant för både F och S hjälper detta S att förstå att F menar
yrkesskola, som S avslutar F:s mening med. F upprepar ordet yrkesskola och ett jå
som bekräftar att det är det ord som hon har sökt.