Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 23
välja sådan affordans som gagnar deras inlärningsmål. Av detta följer att inlärarna
har mera kontroll över sin egen inlärning och måste och kan således reflektera
över sin inlärningsprocess samt över innehållet som lärs in. De utvecklar alltså sin
förmåga till inlärarautonomi (se 2.3) genom att själva styra vad de koncentrerar
sig på. (Little 2007: 18–21.)
Social interaktion ska förstås i vidare mening än muntliga samtal med andra
människor, nämligen så att man deltar i olika kontexter vilket kan ske också
asynkront och skriftligt (jfr Bakhtins dialogbegrepp ovan). I min analys fokuseras
dock den muntliga interaktionen mellan partnerna i FinTandempar och hurdana
möjligheter till inlärning som skapas i den. I analysen koncentrerar jag mig först
och främst på de primära informanternas (språkinlärarnas) språkproduktion.
Interaktion med modersmålstalare spelar dock också en viktig roll i analysen av
sekvenserna. Därför tas modersmålstalarnas repliker i beaktande. Jag ser på inlärning
genom ett sociokulturellt prisma. Man lär sig i interaktion med andra
människor och de interaktionssituationer man deltar i påverkar hurdant språksystem
man bygger upp åt sig själv. Inlärarna försöker förmedla ett innehåll med
de språkliga medel som de redan behärskar, men lyckas inte alltid i detta. Då de
möter problem i språkproduktionen kan de få hjälp av modersmålstalare som
erbjuder dem nya språkliga medel. Den nya informationen kopplas till ett för
inlärarna relevant innehåll och till de språkliga medel som de redan behärskar.
I tandeminlärning är det meningen att man ska söka sig till sådana situationer och
miljöer som gagnar just de områden av språkförmågan som man vill utveckla.
Detta gör man via valet av aktiviteter och samtalsteman samt genom att bestämma
vad man koncentrerar sig på under samtalen (se t.ex. Brammerts 2003: 14). Det är
viktigt att partnernas uppmärksamhet riktas mot de språkliga aspekter som är
aktuella för inläraren och därför betonas dennes aktiva roll i situationen. Det är
inläraren som bestämmer vilka drag i omgivningen, (t.ex. i partnerns tal) han vill
uppmärksamma i olika situationer, alltså vilken affordans han upplever som
aktuell just då.
2.3 Inlärarautonomi
En vida accepterad syn på inlärarautonomi är att den innebär att inläraren har
förmåga att själv styra sin egen inlärningsprocess (Little 2007: 15). En
inlärningsprocess som präglas av inlärarautonomi kan kallas självstyrd inlärning,
autonom inlärning eller autonomt lärande. Dessa sinsemellan synonyma termer
ska dock inte sammanblandas med självständig inlärning eftersom autonomin
inte är begränsad till inlärningssituationer där inläraren agerar ensam utan före-