Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Acta Wasaensia 161<br />
en efter<strong>som</strong> inlärarna får uppgifter om det korrekta sättet att uttrycka sig. Då det<br />
är inlärarna själva <strong>som</strong> har initierat den metalingvistiska diskussionen, dvs. valt<br />
vilken affordans de vill koncentrera sig på, kan man också anta att de fäster<br />
uppmärksamhet vid den (jfr 2.2).<br />
8.3.3 Koncentration på komplexitet<br />
Den tredje dimensionen, komplexitet, hänger ihop med inlärarens vilja att utveckla<br />
sina språkkunskaper vidare så att han kan förmedla ett innehåll flytande,<br />
språkligt korrekt <strong>och</strong> på ett sätt <strong>som</strong> är lämpligt i den aktuella situationen.<br />
Komplexitet handlar om att kunna uttrycka sig mångsidigt, idiomatiskt <strong>och</strong><br />
stilistiskt lämpligt <strong>och</strong> till detta hör också viljan att använda mer komplexa <strong>och</strong><br />
krävande språkliga former (Skehan & Foster 2001: 190). I mitt material blir<br />
komplexitet <strong>som</strong> intention synlig i situationer där informanterna är beredda att<br />
uttrycka sig på ett mer krävande sätt än vad <strong>som</strong> behövs för att endast få fram det<br />
aktuella innehållet (se 6.3). Strävan efter komplexitet kan således störa flytet<br />
efter<strong>som</strong> det är lättare att uttrycka sig flytande (utan pauser, tvekanden osv.) på ett<br />
enklare sätt. Strävan efter komplexitet kan förutom problem med flyt också<br />
orsaka brister i korrekthet då man testar sina hypoteser om språkets konstruktioner<br />
<strong>och</strong> då man t.ex. försöker använda ord <strong>som</strong> man inte behärskar fullständigt<br />
(Skehan & Foster 2001: 190f.).<br />
I ex. 63 handlar problemet i språkproduktionen inte om att F har svårigheter att<br />
förklara vad hon menar, utan om att F vill få reda på hur man använder <strong>mål</strong>språket<br />
på ett idiomatiskt sätt:<br />
(63) Par 2 samtal I 44.21<br />
F: å vi kunde ju gå / äta nån gång<br />
S: mm<br />
F: eller säger man om man går å äter i nån restaurang så säger mans då att man går å äter<br />
eller säger man att man går på middag eller<br />
S: man säger ofta att vi kan gå ut å äta<br />
F: ut å äta<br />
S: så då- då betyder de att man går på restaurang<br />
F: mm<br />
I ex. 63 markerar F problem i språkproduktionen med en paus varefter hon<br />
använder en approximation, ordet äta <strong>som</strong> är mindre preciserat än det innehåll<br />
<strong>som</strong> hon egentligen avser. S indikerar med mm att hon förstår vad F menar. Trots<br />
detta tar F en paus i planeringen av vad partnerna ska göra tillsammans <strong>och</strong> börjar<br />
med en direkt begäran om hjälp, en metalingvistisk diskussion om hur man ska<br />
uttrycka sig på svenska. Denna diskussion handlar inte endast om att använda<br />
språket korrekt då F ger även ett alternativ <strong>som</strong> är formellt korrekt (man går på
Change language