Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 13
eller -produktion. För att kunna granska dessa mer implicita, icke-problemmarkerade
inlärningsmöjligheter studerar jag hur upprepningar av språkliga
aspekter, som inlärarna i något skede markerar som problematiska, skapar
repetition och således inlärningsmöjligheter. Jag utgår även i denna del av
analysen från inlärarnas problemmarkeringar eftersom man med hjälp av dem kan
identifiera aspekter som är obekanta eller svåra för inlärarna. Genom att excerpera
problematiska aspekter även i andra delar av diskussionen än där de explicit
markeras som problematiska kan jag studera inlärningsmöjligheter och under en
längre tidsrymd granska informanternas koncentration på interaktion respektive
inlärning samt på de olika dimensionerna. I denna del av analysen spelar också
modersmålstalarnas språkproduktion en stor roll.
1.2.2 Hypoteser
Eftersom tandem är inlärning via interaktion anser jag att dessa två inte kan
skiljas åt i tandemmetoden. Partnerna deltar i FinTandem för att lära sig och för
att hjälpa varandra. Man kan alltså anta att de fäster mycket uppmärksamhet vid
språket, vilket skapar möjligheter till inlärning. Studier i andra tandemformer har
visat att i tandem skapas möjligheter att förbättra språkförmåga och kulturkännedom
(se 1.1). Praktiska erfarenheter av FinTandem har visat att också den kursmodellen
upplevs som ett fungerande sätt att lära sig språk. Deltagarnas återkoppling
under och efter kursen brukar vara att de känner att de har blivit bättre
på att använda språket, speciellt med tanke på flytet, och att de vågar använda
språket. Deltagarna anger ofta att de upplever att de har lärt sig språk men har
svårt att definiera mer exakt vad de egentligen har lärt sig. Med studien vill jag
belysa närmare hurdana inlärningsmöjligheter inlärarnas språkproduktion innehåller,
vilket samtidigt visar en del av vad man kan lära sig i FinTandem.
I FinTandem får deltagarna själva bestämma samtalsteman och aktiviteter som de
vill delta i under träffarna. Detta innebär att det finns obegränsat med olika
kontexter och situationer där språket kan användas. Jag antar att detta också leder
till att det i materialet finns många olika slags KS. Däremot är det inte sagt att
enskilda informanter använder alla strategier. Jag kommer att analysera materialet
som en helhet och tar inte hänsyn till enskilda informanters preferenser då det
gäller valet av KS och LS eller orientering mot de olika dimensionerna av språkförmågan.
Min hypotes är att det faktum att tandeminlärning sker via interaktion leder till att
deltagarna i FinTandem använder samma strategier såväl för att kunna fortsätta
kommunicera på andraspråket och interagera med sin partner som för att förbättra
språkfärdigheten, alltså både som KS och som LS. Man kan anta att använd-