Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 203
Det finns många olika teoretiska synvinklar på KS och LS, som har definierats
och klassificerats olika av olika forskare (se kapitel 5). Man har betonat att KS
och LS inte borde blandas samman med varandra, utan betraktas som olika
strategier som används på olika sätt och för att nå olika mål. Diskussionen har rört
sig kring t.ex. vilka strategier som ska räknas som KS och vilka som LS. Min
studie visar att då det gäller inlärning via interaktion kan KS och LS både förekomma
i samma sekvenser och även överlappa varandra. Studien stöder inte den
stränga tudelningen mellan KS och LS som helt separata system utan utgående
från mina resultat kan man konstatera att då inlärning sker via interaktion kan en
strategi ha två innebörder och således fungera både som KS och som LS.
Indelningen i KS och LS kan inte heller avgöras utgående från på förhand fastslagna
kategorier, utan hur en strategi kategoriseras är kontextbundet och kan
avgöras endast utgående från kontexten. I analysen ska man ta hänsyn till
informanternas (både inlärarnas och modersmålstalarnas) egna tolkningar av
situationen, om de tolkar strategierna som KS eller som LS, och om de riktar sig
mot interaktion eller inlärning.
En annan diskussion som studien kan bidra till är den kring olika dimensioner av
språkförmågan: flyt, korrekthet och komplexitet. Jag har valt en annorlunda
synvinkel på dem än de flesta andra som forskat i dimensionerna då jag inte har
betraktat dem som kvantitativa egenskaper i informanternas språkproduktion utan
som intentioner, mål som inlärarna strävar efter att nå. Kvantitativa mätningar och
jämförelser som används för att granska utveckling i dessa dimensioner ger en
bild av endast slutresultatet. Om man vill studera inlärningsprocessen ska man
också ta hänsyn till hur inlärare och modersmålstalare orienterar sig mot dimensionerna,
vad de försöker nå. En felsägning t.ex. som leder till en metaspråklig
diskussion om uttrycket och till att inläraren får veta den korrekta formen och
eventuellt även andra aspekter av uttrycket ska inte betraktas endast som ett
negativt drag, ett fel som stör korrektheten, i inlärarens språkbruk.
I allmänhet har man betraktat problem i andraspråkspråksproduktion som ett
negativt drag som visar brister i språkförmågan. Analysen i min studie visar att
dessa problematiska situationer och lösningen av dem skapar mångsidiga möjligheter
till inlärning. I stället för att se dessa situationer som tecken på bristfälliga
kunskaper kan man betrakta dem som tecken på koncentration på inlärning och
således som positiva för att utveckla språkförmågan. Studien visar också att den
tudelade fokuseringen på innehåll och språk som är ett kännetecken för tandeminlärning
fungerar i praktiken och kan identifieras även i en analys på mikronivån.
Informanternas fokus på innehållet märks i att diskussionsteman inte överges ens
då de orsakar problem i språkproduktionen. Informanterna visar dock också
orientering mot den språkliga formen och inlärningen genom att använda tid och