Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 105
ras på modersmålet, spelar dock också en roll i interaktionen mellan partnerna i
FinTandempar.
Det sker en ökning i andelen intralingvala KS från första bandningen till de två
senare bandningarna. Skillnaden är 8–9 procentenheter, vilket inte visar någon
entydig ändring i användningen av KS. Statistiken ger alltså inte stöd åt min
hypotes (se 1.2.2) att informanterna under läsåret skulle ändra sin strategianvändning
och börja använda avsevärt mer av antingen intralingvala KS, vilket
avancerade inlärare tenderar att göra, eller av interlingvala KS eftersom de blir
vana vid att använda båda språken med partnern (se 5.3.1). I det studerade materialet
minskar andelen interlingvala strategier med 4 procentenheter mellan den
första och den sista bandningen och andelen intralingvala strategier ökar med 8
procentenheter. Om det sker ändringar i strategibruket är de alltså inte kvantitativa
utan kvalitativa, dvs. syns i det hur strategierna används i stället för i vilka
strategityper som används och hur ofta.
Antalet sekvenser i de enskilda bandningarna är så lågt att det inte går att dra
djupgående slutsatser utgående från dem. Då man beaktar de tre bandningarna
skilt för sig för enskilda informanter går det inte att urskilja något allmänt utvecklingsmönster
i strategibruk utgående från antalet sekvenser där intra- och
interlingvala KS används eller i valet av respektive strategityp. Det finns variation
mellan de tre bandningsomgångarna hos enskilda informanter men det syns inte
entydiga tecken på utveckling åt något håll. Eftersom samtalsteman, miljön,
vakenhet och andra liknande faktorer kan påverka de enskilda bandningarna är det
mer pålitligt att granska alla tre bandningar per informant som en helhet. För att
kunna granska användningen av olika KS-typer hos enskilda informanter har jag,
förutom det totala antalet sekvenser med KS som varje informant använder,
räknat även andelen intra- och interlingvala strategier i dem. I jämförelsen delar
jag in informanterna i två grupper: universitetsstuderande som har svenska som
huvudämne (1–4) och sådana informanter som redan är ute i arbetslivet och som
inte arbetar som experter i svenska språket (5–8).
Tabell 4 visar antalet sekvenser samt andelen intra- och interlingvala strategier
räknade per informant samt per informantgrupp (studerande vs
arbetslivsgruppen). Det totala antalet KS per informant varierar mellan 21 och 61.
Medeltalet för sekvenserna för alla 8 informanter är 42 och förutom det lägsta
(informant 1) och det högsta (informant 7) antalet sekvenser befinner sig de
övriga inom intervallet från 32 till 48. Informanterna utgör alltså en tämligen
enhetlig grupp i detta avseende.