Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 17<br />
I min undersökning diskuterar jag inlärning av andraspråk. Jag har valt att<br />
använda termen andraspråk i stället för främmande språk. Skillnaden mellan ett<br />
andraspråk <strong>och</strong> ett främmande språk uppstår i den kontext där man lär sig språket<br />
(Latomaa & Tuomela 1993: 239). Med andraspråk avses ett språk <strong>som</strong> man lär sig<br />
i en miljö där språket talas <strong>och</strong> inläraren socialiseras in i språket medan främmande<br />
språk lärs in utanför språkmiljön, t.ex. i skolan (Cohen 1998: 4; Martin 2003:<br />
76f.; Hammarberg 2004: 26). Informanterna i min undersökning lär sig svenska i<br />
ett land med två nationalspråk, deras moders<strong>mål</strong> finska <strong>och</strong> tandemspråket<br />
svenska. Dessutom sker inlärningen på en tvåspråkig ort vilket är en naturlig<br />
miljö för svenskan. Språket lärs in i ett samhälle där det används, <strong>och</strong> svenskan<br />
kan således kallas informanternas andraspråk (jfr Latomaa & Tuomela 1993: 242;<br />
Cohen 1998: 4; Einarsson 2004: 87f.; Nelson 2010: 17). För informanterna i min<br />
studie är svenskan inte ett främmande språk <strong>som</strong> lärs in för att främst kunna<br />
användas utanför den egna livsmiljön utan det är ett av Finlands nationalspråk<br />
<strong>som</strong> används i det samhälle <strong>som</strong> inlärarna är en del av. Jag har inte tagit hänsyn<br />
till om informanterna har lärt sig t.ex. engelska i skolan tidigare än svenska.<br />
Svenskan kan således rent kronologiskt vara det tredje, fjärde osv. språket <strong>som</strong><br />
informanterna lärt sig (jfr Viberg 1987: 10f.).<br />
Efter<strong>som</strong> informanternas <strong>mål</strong> är att lära sig sitt andraspråk svenska, kan svenskan<br />
också kallas deras <strong>mål</strong>språk. Nelson (2010: 17) förklarar <strong>mål</strong>språk <strong>som</strong> ett blivande<br />
andraspråk, men jag använder termen parallellt med andraspråk efter<strong>som</strong> jag<br />
anser att det inte finns en viss nivå i språkkunskaper <strong>och</strong> -färdigheter där man kan<br />
konstatera att <strong>mål</strong>språket har förvandlats till ett andraspråk. Språkförmågan på<br />
<strong>mål</strong>språket kan vara på olika nivåer hos olika inlärare, men allas <strong>mål</strong>språk kan<br />
anses vara deras andraspråk oavsett nivån, om språket annars överensstämmer<br />
med den ovannämnda definitionen på ett andraspråk. För andraspråket använder<br />
jag också förkortningen L2 medan andra, främmande språk återges <strong>som</strong> L3. För<br />
det språk <strong>som</strong> har lärts in först <strong>och</strong> i tidig ålder används förstaspråk, moders<strong>mål</strong><br />
eller L1. Simultant två-/flerspråkiga individer kan visserligen sägas ha flera<br />
förstaspråk, men detta är inte aktuellt i studien.<br />
Ett viktigt termval gäller inlärning <strong>och</strong> tillägnande. I min avhandling talar jag om<br />
inlärning av svenska även om det kan diskuteras om det är fråga om inlärning<br />
eller tillägnande. Inlärning definieras <strong>som</strong> mer medvetet, man fäster uppmärksamhet<br />
vid språkets form <strong>och</strong> regler medan tillägnande sker utan medveten uppmärksamhet<br />
vid dessa aspekter; man utsätts helt enkelt för andraspråket (Laurén 2006:<br />
14f.; Lightbown & Spada 2006: 36). Ett annat aktuellt termpar är formell <strong>och</strong><br />
informell inlärning. Formell inlärning sker via undervisning <strong>och</strong> studier medan<br />
informell inlärning sker genom att man kommer i kontakt med språket i det<br />
dagliga livet. Informell inlärning motsvarar således närmast tillägnande.
Change language