Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 187
problem. Verbet tro markeras inte som problematiskt och diskuteras inte explicit
under samtalet.
Däremot är adjektivet troende problematiskt för F i ex. 74a och situationen löses
upp genom att F använder direkt begäran om hjälp kombinerad med kodväxling
(uskovainen) till finska för att få hjälp av S. Efter att S har erbjudit henne ordet
troende upprepar F det. I ex. 74d har F igen problem med ordet troende och hon
markerar osäkerhet om hur hon ska säga genom att staka sig och upprepade
gånger uttala olika varianter av ordet tro och början av ordet troende samt genom
en direkt begäran om hjälp va e de. Hon lyckas dock producera det korrekta ordet
utan att S behöver hjälpa henne. Skillnaden mellan ex. 74a och 74d är tydlig. I ex.
74a känner F inte till ordet och använder en interlingval strategi för att få veta det.
I ex. 74d är det däremot fråga om osäkerhet som F kommer över med hjälp av
intralingvala strategier. Efter att ha mött ordet i ex. 74a har F en uppfattning om
det vilket märks i att hon upprepar början av ordet flera gånger. Direkt begäran
om hjälp används i ex. 74d främst för att kontrollera om det som hon säger är
korrekt, då begäran i ex. 74a fungerar som äkta explicit fråga som kräver svar (se
8.1.1 om olika funktioner som direkt begäran om hjälp kan ha). Efter denna
sekvens använder F också troende utan att markera det som problematiskt (ex.
74e), dvs. hon har nått större flyt. Även S använder troende i ex. 74f och 74g.
Båda partnernas repliker tyder på att troende i deras begreppssystem fungerar
som överbegrepp för olika typer av troende. F definierar sig själv som nån slags
troende och S använder nominalfrasen vanliga troende. Båda dessa fungerar som
sidoordnade för laestadianerna och pingstvännerna.
Som diskussionen om ordet kör i avsnitt 9.2 visar erbjuder den upprepade användningen
av ett ord möjligheter för F att lära sig olika aspekter av det, t.ex. om
morfologi och kollokationer. Det vanliga i FinTandemsamtal är att dessa aspekter
kommer fram implicit. Explicita metaspråkliga diskussioner t.ex. om ordbildning
eller morfologi är sällsynta. I detta avsnitt har jag diskuterat inlärningsmöjligheter
gällande tre ord som står nära varandra både semantiskt och fonetiskt (samt
ortografiskt) och som upprepas flera gånger under diskussionen. Två av orden,
substantivet tro och adjektivet troende, orsakar problem i språkproduktionen för F
i början av diskussionen om temat religion medan verbet tro används utan problem.
Under diskussionen blir även F:s användning av substantivet tro och adjektivet
troende mer flytande. Genom S:s repliker får hon också modell och möjligheter
att lära sig olika aspekter av ordens användning. Förutom de tre ord som har
fokuserats i detta avsnitt använder partnerna under diskussionerna även många
andra uttryck som hör till temat religion. En del av dessa markeras som problematiska
av F eller som eventuellt problematiska av S medan en del används
utan att de på något sätt markeras som problematiska eller kommenteras explicit.