Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

154 Acta Wasaensia
komplicerat sakinnehåll vilket för sig är fördelaktigt även för inlärningsprocessen
(Rost-Roth 1995: 47f.).
Eftersom jag i min analys koncentrerar mig på sekvenser där informanterna
använder markerade KS finns det alltid någon slags störning i flytet i sekvenserna,
även då inläraren fokuserar just flytet. Inom de analyserade sekvenserna
förekommer dock även omarkerade KS. Omarkerade KS stör inte flytet om de
fungerar, alltså om partnerna kan förstå varandra, eftersom de innebär att samtalet
kan föras vidare utan pauser, upprepningar eller metalingvistiska diskussioner och
partnerna kan fästa hela sin uppmärksamhet vid innehållet. I ex. 56, där den första
repliken även ingår i sekvensen som presenterats i ex. 35, använder F en problemmarkerad
ordprägling mellanarbete men också en omarkerad kodväxling till
finska:
(56) Par 8 samtal II 34.04
F: [att] de finns olika yhteiskristilli[siä] tilaisuuk[sia] alltså att [att] att de (e) de har märkte
S: [jå ] [jå ] [jå ] [ja ]
F: att att ö de måste / mm / göra ett mellanarbete [att ] att
S: [mm] ja
F: de e de e ingen idé att (dela) det
I sin föregående replik före sekvensen i ex. 56 har F markerat problem och använt
ordpräglingen mellanarbete då hon inte kan eller kommer på ordet samarbete. I
sin första replik i ex. 56 möter F även ett annat uttryck som hon inte kommer på
på svenska. Denna gång markerar hon inte det som problematiskt utan använder
omarkerad kodväxling yhteiskristillisiä tilaisuuksia (sv. samkristna evenemang)
för att kringgå uttrycket. Det att F inte markerar uttrycket som problematiskt visar
att hon koncentrerar sig mer på flytet i sin replik än på att uttrycka sig på
målspråket. Det är alltså innehållet, inte den språkliga formen, som hon koncentrerar
sig på då det gäller detta uttryck. En orsak till att F väljer att inte stanna
upp vid yhteiskristillisiä tilaisuuksia kan vara att problemet med ordet samarbete
inte är löst och fortfarande orsakar problem i ex. 56 då F för andra gången använder
ordpräglingen mellanarbete som hon genom pauser och tvekljud markerar
som problematisk. Eftersom det redan finns ett språkligt problem som inte har
lösts väljer F att inte koncentrera sig på det andra uttrycket utan använder den
mest flytande strategin i situationen: omarkerad kodväxling som tillåter henne att
fortsätta sitt berättande. Omarkerad kodväxling liknar tvåspråkiga personers användning
av kodväxling mellan sina språk, och kan betraktas som en del av en
flerspråkig kommunikativ kompetens (jfr Håkansson 2003: 125; se 5.3.2).
Koncentration på flyt är inte alltid något positivt med tanke på inlärning av målspråket.
Flytet är en viktig del av språkförmågan och övning och koncentration på
det behövs. Språkförmågan utvecklas dock bäst då inlärare koncentrerar sig på