Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 33<br />
Figur 1 visar hur tandeminlärning placeras in på en linje där fokus i den ena<br />
punkten ligger på språkets formella drag <strong>och</strong> i den andra på innehållet. För att ge<br />
en bild av hur tandeminlärning skiljer sig från några andra språkinlärningssituationer<br />
jämför jag den med reguljär språkundervisning (se 2.1), kommunikativ<br />
språkundervisning <strong>och</strong> samtal med infödda talare utanför språklektioner <strong>och</strong><br />
-kurser. Denna jämförelse baseras på <strong>FinTandem</strong> <strong>och</strong> andra liknande starkt självstyrda<br />
tandemkurser. Mer institutionaliserade <strong>och</strong> lärarstyrda tandemkurser kan<br />
placeras närmare kommunikativ språkundervisning beroende på de praktiska<br />
arrangemangen, t.ex. lärarens roll.<br />
FOKUS PÅ FORM<br />
MÅL: LÄRA SIG SPRÅK<br />
Reguljär<br />
språkundervisning<br />
Kommunikativ<br />
språkundervisning<br />
LÄRARE / ANDRA INLÄRARE<br />
MÅL: FÖRMEDLA TANKAR<br />
Tandeminlärning<br />
(samtal med<br />
partnern)<br />
INFÖDD SAMTALSPARTNER<br />
Samtal med infödd<br />
talare<br />
(t.ex. utlandsresa/<br />
sköta ärenden)<br />
Figur 1. Tandeminlärning i förhållande till andra situationer där man lär sig<br />
<strong>och</strong>/eller använder andraspråk.<br />
I reguljär språkundervisning (se 2.1) koncentrerar man sig mycket på formella<br />
aspekter hos språket, grammatik <strong>och</strong> ordförråd, samt läsande <strong>och</strong> skrivande.<br />
Fokus är på vetande om språket (Laurén 2006: 16) i stället för på användning av<br />
detta. Efter<strong>som</strong> det finns variation mellan olika skolor/klasser/lärare är denna<br />
beskrivning naturligtvis förenklad <strong>och</strong> generaliserande, men i allmännhet kan man<br />
karakterisera reguljär språkundervisning på detta sätt. Instruktionerna <strong>och</strong> reglerna<br />
ges ofta på inlärarnas moders<strong>mål</strong>, inte på <strong>mål</strong>språket. Muntliga övningar är i<br />
allmänhet inte heller i första hand skapade för att förmedla tankar <strong>och</strong> för interaktion<br />
med andra människor, utan för att öva vissa former. (Lightbown & Spada<br />
2006: 109f., 116f., 119f.) Fel i inlärarnas språkproduktion <strong>och</strong> korrigeringen av<br />
dem är ett framträdande drag i den reguljära undervisningen (Holstein & Oomen-<br />
Welke 2006: 31). Dessutom har en enskild inlärare begränsat med tid för att uttrycka<br />
sig <strong>och</strong> således för att öva sig i att kommunicera på det språk han ska lära<br />
sig (jfr Holstein & Oomen-Welke 2006: 12). Även den tid <strong>som</strong> är reserverad för<br />
att gå igenom formella aspekter är begränsad <strong>och</strong> oftast behandlar man innehållet<br />
i grupper. Man har inte möjlighet att koncentrera sig på just det <strong>som</strong> är aktuellt/<br />
svårt för en individ. Därför kan det hända att någon aspekt blir oklar medan man<br />
FOKUS PÅ INNEHÅLL