Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 95
taltempon och för att kunna avgöra hur mycket det påverkas av språkförmågan
borde man göra jämförelser med ett motsvarande material på deras modersmål.
Flytet i tal varierar nämligen mellan olika individer också då det är fråga om
modersmålstalare. Även hos samma individ påverkar t.ex. temat, samtalspartnern
och stress det hur flytande han talar i olika situationer. (Lennon 1990: 392.) Då
mitt material inte är insamlat vid testtillfällen finns det dessutom yttre faktorer
som påverkar talhastigheten: informanterna kör bil, äter, serverar mat, sköter barn
och gör annat som kräver uppmärksamhet och som påverkar talhastigheten och
mängden pauser. Därför är det inte meningsfullt att mäta flytet kvantitativt som
ord per minut.
Även modersmålstalares språkproduktion innehåller pauser, fel i syntax, inkongruens
och icke-fullständiga yttranden. Dessa framförs dock på ett sätt som inte
stör interaktionen eller annars väcker lyssnarens uppmärksamhet, utan de blir ofta
synliga endast i transkriptioner. (Raupach 1983: 206ff.; Lennon 1990: 392.) Olika
språk kan också ha olika sätt att markera osäkerhet eller problem i språkproduktion,
vilket kan göra att inlärarens markeringar drar mer uppmärksamhet till sig då
de avviker från målspråkets norm (Green-Vänttinen & Lehti-Eklund 2007: 77f.,
se även Raupach 1983, 206ff.). En orsak till att olika störningar inte uppfattas
likadant hos modersmålstalare och hos inlärare av ett språk kan också vara att
man hos inlärare förväntar sig att de kan ha problem i språkproduktionen och att
man därför också reagerar lättare på olika problemmarkörer än då det gäller
modersmålstalare som använder liknande markörer (Lennon 1990: 394f.). Lennon
(1990: 391) påpekar att flyt egentligen innebär att lyssnaren får en uppfattning om
att talarens språkplanering och -produktion fungerar effektivt och utan problem.
Icke-flytande språkproduktion innebär enligt honom att problemmarkörer (tvekande,
tysta pauser, upprepningar osv.) som stör bilden av språkproduktionens
lätthet gör lyssnaren medveten om själva språkproduktionsprocessen (ibid.). Även
Skehan (2009: 512f.) betraktar både avbrott i form av pauser och reparationer,
såsom omformuleringar, upprepningar e.d., som störningar i flytet. I min analys
koncentrerar jag mig på sekvenser som innehåller markerade KS och där problem
i språkproduktionen blir synliga och således orsakar störningar i flytet. Sådana
situationer där informanterna lyckas kringgå problemen så smidigt att de inte
markeras eller märks (t.ex. omarkerade omstruktureringar eller parafraser) lämnas
utanför analysen.
Flyt krävs för att man ska kunna delta i en diskussion i naturligt tempo så att
samtalspartnerna inte störs av alltför många och långa pauser (Martin 2003: 84).
Det som jag anser att informanterna i min forskning har som intention då de
strävar efter flyt är att de kan uttrycka det innehåll som de vill förmedla i ett
naturligt taltempo så att de kan diskutera det aktuella temat utan att behöva stanna