Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 191
inlärningsmöjlighet genom att hon igen får en modell för hur frasen formuleras
korrekt.
I FinTandem rättar partnerna varandra vanligtvis i mindre grad än vad man gör i
reguljär undervisning men korrigeringar är tillåtna i större utsträckning än i andra
samtalssituationer mellan en modersmålstalare och en icke-modersmålstalare (se
3.3). Även om korrigeringar är mindre ansiktshotande och således vanligare i
tandem än i andra språkanvändningssituationer (Rost-Roth 1995: 132, se även
3.3) är explicita förklaringar om olika grammatiska regler dock inte vanliga. I mitt
material förekommer en viss slags ”undervisning” mellan partnerna då S
kommenterar t.ex. när man ska använda en viss form eller preposition (se ex. 12
och 13 i 7.2.2). Också korrigeringar utan att inläraren har markerat någonting som
problematiskt i yttrandet är tillåtna i tandem. Modersmålstalaren ska reagera på
brott mot den språkliga normen och på detta sätt hjälpa sin partner att förbättra
sina kunskaper i språket (Bechtel 2003: 42). Detta förekommer också i mitt
material t.ex. då den svenskspråkiga partnern korrigerar den finskspråkigas
prepositionsval. Explicit undervisning om reglerna i form av generaliseringar till
större kontexter än det problem eller fel som informanterna hanterar just för
tillfället förekommer dock inte i det analyserade materialet. En orsak till detta är
att (de flesta) deltagare inte är lingvister eller lärare och inte nödvändigtvis har
sådana grammatikkunskaper eller sådant intresse som skulle krävas för att ingripa
språkligt. Deltagarna informeras också om detta i början av samarbetet. De vet att
de inte kan kräva att partnern kan förklara olika regler om språket.
Modersmålstalarna vet dock hur de själva som infödda talare av målspråket skulle
uttrycka sig i en viss situation (se 3.4). Dessutom deltar många i FinTandem för
att få omväxling till den formella, normativa undervisningen och de vill inte
koncentrera sig så mycket på regler.
Den andra bandningen är gjord tre och en halv månader efter den första
bandningen och partnernas samarbete har pågått lika länge. De har hunnit träffas
flera gånger och frasen nästa vecka har antagligen förekommit åtminstone på en
del av dessa träffar då informanterna har kommit överens om sin följande träff.
Frasen orsakar fortfarande problem för F som varierar olika speciesformer av
ordet vecka:
(76a) Par 7 samtal II 19.58
F: vi måste köpa nu å frysa
S: ja
[SKRATTAR]
F: å vi kan äta ganska billigt nä[sta vecka ]
S: [nästa vecka] SKRATTAR