Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
148 Acta Wasaensia<br />
I stället påminner de om moders<strong>mål</strong>stalares språkproduktion, vilket allmänt ses<br />
<strong>som</strong> ett positivt drag i inlärares språkproduktion.<br />
Enligt Green-Vänttinen <strong>och</strong> Lehti-Eklund (2007: 58, 79) borde självreparationer<br />
ses <strong>som</strong> viktiga resurser för en andraspråkstalare <strong>och</strong> <strong>som</strong> en delkomponent av<br />
flyt, efter<strong>som</strong> interaktionen blir mer flytande då man använder dem jämfört med<br />
att talaren tystnar helt då han får problem. Av samma orsak har jag valt att lyfta<br />
fram genomförandestrategier. Reduktionsstrategier för inte diskussionen framåt<br />
<strong>och</strong> skapar inte möjligheter till inlärning (se 5.3.3 för närmare diskussion). Jag betraktar<br />
problemmarkeringar <strong>och</strong> KS <strong>som</strong> störningar i flytet i den ena informantens<br />
språkproduktion, men inte nödvändigtvis <strong>som</strong> negativa för den gemensamma<br />
förståelsen <strong>och</strong> interaktionen mellan partnerna. Då informanterna löser problematiska<br />
situationer skapas det möjligheter till inlärning <strong>och</strong> därför kan situationerna<br />
inte betraktas <strong>som</strong> enbart negativa i tandem där <strong>mål</strong>et är att lära sig språk. Efter<strong>som</strong><br />
interaktion skapas i samarbete mellan samtalspartnerna kan det hur flytande<br />
interaktionen fungerar inte granskas genom att endast en partners språkproduktion<br />
noteras. Efter<strong>som</strong> båda partnerna inverkar på hur interaktionen flyter <strong>och</strong> vilka<br />
dimensioner <strong>som</strong> uppmärksammas diskuterar jag även den svenskspråkiga partnerns<br />
del då det är aktuellt.<br />
Alla informanter i studien har under samtal med sin <strong>FinTandem</strong>partner problem<br />
med språkproduktionen. Jag granskar hur de använder olika KS för att lösa dessa<br />
problem. Efter<strong>som</strong> min analys baserar sig på problemmarkerade KS kan alla<br />
analyserade situationer tolkas <strong>som</strong> störningar i flytet. De gör talaren, lyssnaren<br />
(partnern <strong>och</strong> i det studerade materialet också forskaren) medvetna om planeringsprocessen<br />
bakom språkproduktionen <strong>och</strong> om problem i processen (jfr<br />
Lennon 1990: 391). Inom de sekvenser där informanterna strävar efter att lösa<br />
problemen kan de dock ha olika intentioner <strong>och</strong> koncentrera sig på olika dimensioner.<br />
Inriktning på flyt innebär att trots att brister i språkförmågan orsakar en<br />
viss störning i flytet försöker inlärare (tillsammans med moders<strong>mål</strong>stalande<br />
partner) klara av situationen med så litet störningar <strong>som</strong> möjligt. Inlärarna koncentrerar<br />
sig alltså i dessa situationer främst på att förmedla innehållet så smidigt<br />
<strong>som</strong> det bara går med de språkliga resurser <strong>som</strong> de behärskar.<br />
Ett exempel på orientering mot flyt är att man väljer att inte bry sig om att man<br />
inte kan det korrekta uttrycket för det innehåll man vill meddela utan nöjer sig<br />
med att nå samförstånd om innehållet. I stället för att genom metalingvistiska<br />
diskussioner skaffa mer information om <strong>mål</strong>språket väljer man att koncentrera sig<br />
på innehållet, om än språkligt inkorrekt eller inexakt. Skehan (1996a: 48f) kallar<br />
sådana fall icke-önskvärt flyt efter<strong>som</strong> felaktiga former då kan automatiseras i inlärarens<br />
språkbruk (se 6.1). Alla dimensioner kan ändå inte fokuseras samtidigt
Change language