Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
14 Acta Wasaensia<br />
ningen av KS för att få fram ett budskap även kan befrämja inlärningen av<br />
tandemspråket i de fall <strong>som</strong> leder till att inläraren både får ny information <strong>och</strong><br />
riktar sin uppmärksamhet mot den, dvs. får en möjlighet att lära sig den. Delanalyser<br />
av det studerade materialet, där jag koncentrerat mig på hur strategierna<br />
fungerar med tanke på interaktion <strong>och</strong> inlärning visar att inlärarna ofta upprepar<br />
den nya språkliga informationen (oftast ord) <strong>som</strong> de får av moders<strong>mål</strong>stalarna. På<br />
det sättet är inlärarna måna om att utnyttja möjligheterna till inlärning.<br />
(Karjalainen 2008a.) Dessutom nöjer inlärarna sig inte alltid endast med att lyckas<br />
meddela sin tanke utan visar att de vill veta hur den uttrycks språkligt korrekt<br />
(Karjalainen 2008b: 141f.). Det faktum att inlärarna inte nöjer sig endast med<br />
betydelseförhandlingar <strong>och</strong> med att partnerna förstår varandra, utan uppmärksammar<br />
även den språkliga formen, visar orientering mot inlärarrollen <strong>och</strong> språkinlärning<br />
(Lilja 2010: 213).<br />
I tidigare studier i KS har det funnits vissa tendenser till att mer avancerade språkinlärare<br />
använder mer intralingvala strategier än mindre avancerade inlärare, men<br />
resultaten är inte entydiga (se t.ex. Bialystok 1983: 107ff.; Liskin-Gasparro 1996:<br />
323). För att svara på frågan hur informanterna använder olika KS granskar jag<br />
användningen av strategierna med tanke på vilket språk <strong>som</strong> KS i materialet baserar<br />
sig på: <strong>mål</strong>språket eller andra språk (L1/L3). Man kan anta att också deltagare<br />
i <strong>FinTandem</strong> går från interlingvala till intralingvala strategier då inlärarnas färdigheter<br />
i språket förbättras <strong>och</strong> de kan uttrycka sig bättre på andraspråket. Det finns<br />
dock också faktorer <strong>som</strong> kan påverka så att deltagarna beter sig på motsatt sätt.<br />
Efter<strong>som</strong> partnerna turas om mellan språken vet de att den andra kan också deras<br />
moders<strong>mål</strong> <strong>och</strong> därför kan det vara lätt att byta språk <strong>och</strong> använda interlingvala<br />
strategier. Dessutom blir partnerna vana vid varandras sätt att markera problem<br />
<strong>och</strong> för en del par kan kodväxling till moders<strong>mål</strong>et bli ett vanligt sätt att indikera<br />
att man behöver hjälp med andraspråket.<br />
Jag antar även att strategier används för att befrämja olika dimensioner (flyt,<br />
korrekthet, komplexitet) i språkförmågan beroende på situationen <strong>och</strong> inlärarens<br />
intention, <strong>och</strong> att intentionen i vissa fall kan identifieras i samtalet. Denna hypotes<br />
får stöd av en delanalys där jag har granskat sekvenser där informanten uppmärksammar<br />
någon av dimensionerna (Karjalainen 2009a). Vilken av dimensionerna<br />
<strong>som</strong> fokuseras påverkar också om strategin fungerar enbart <strong>som</strong> KS eller <strong>som</strong><br />
både KS <strong>och</strong> LS. Strategier där intentionen är att nå flyt fungerar främst ur interaktionens<br />
synvinkel då <strong>mål</strong>et är att fortsätta diskussionen om det pågående temat<br />
så snabbt <strong>som</strong> möjligt utan förhandlingar <strong>och</strong> förklaringar. Sekvenser där intentionen<br />
riktas mot korrekthet <strong>och</strong> komplexitet kan däremot innehålla mer metalingvistiska<br />
diskussioner där det ursprungliga taltemat sätts åt sidan tills man har<br />
förhandlat färdigt om de språkliga uttrycken. (Karjalainen 2009a: 209.) Vilken