Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8.3.1 Koncentration på flyt<br />
Acta Wasaensia 147<br />
Alla informanter i studien kan använda sitt <strong>mål</strong>språk svenska så pass flytande att<br />
de klarar av att delta i ett längre samtal på <strong>mål</strong>språket. Bandningarna <strong>som</strong> mitt<br />
material består av är i genomsnitt 52 minuter långa (tabell 1) <strong>och</strong> diskussionen<br />
förs på svenska bortsett från de interlingvala strategierna (se 8.2). Enligt min bedömning<br />
är en del av informanterna klart mer flytande än andra. Det är dock viktigt<br />
att minnas att en del av skillnaderna i flytet kan bero på innehållsliga problem<br />
eller utomstående störningar, t.ex. utomstående personer eller någonting överraskande<br />
<strong>som</strong> händer. Dessutom påverkar individuella skillnader också språkproduktionen.<br />
Vissa talar även sitt moders<strong>mål</strong> snabbare eller mer sammanhängande än<br />
andra. Ytflyt <strong>som</strong> man kan räkna t.ex. i ord per minut berättar således inte allt om<br />
hur flytande man kommunicerar. Speciellt då det gäller en naturlig, oplanerad dialog<br />
med en annan människa i stället för en monolog, så<strong>som</strong> instruktionsbaserade<br />
berättelser <strong>som</strong> ofta använts i studier om flyt (t.ex. Skehan 1998: 108ff.; se kap. 6)<br />
anser jag kvantitativa mätningar på talhastigheten vara en alltför ensidig mätare<br />
på flytet i inlärarnas språkproduktion. Mitt material är insamlat i situationer där<br />
det förutom språkförmågan finns många andra faktorer <strong>som</strong> påverkar inlärarnas<br />
talhastighet. Även en <strong>och</strong> samma informant kan prestera olika flyt vid olika bandning<strong>som</strong>gångar.<br />
Också moders<strong>mål</strong>stalarens deltagande påverkar det hur interaktionen<br />
mellan partnerna flyter. Därför studerar jag hur inlärarna (<strong>och</strong> deras<br />
partner) koncentrerar sig på flytet i stället för att försöka mäta flytet i ord eller<br />
pauser per minut eller på andra sätt kvantitativt utvärdera informanternas flyt i<br />
<strong>mål</strong>språket.<br />
Dialogens flyt beror inte endast på en part utan båda partnernas inlägg påverkar<br />
hur smidigt samtalet flyter. Green-Vänttinen <strong>och</strong> Lehti-Eklund (2009) diskuterar<br />
utvärdering av interaktion i muntliga prov på gymnasie- <strong>och</strong> grundskolenivå. Utvärderingen<br />
baserar sig på GERS <strong>och</strong> dess definitioner av kommunikationsfärdigheter.<br />
Skribenterna kritiserar GERS för att den ser interaktionen främst ur en<br />
förståelsebaserad synvinkel <strong>och</strong> inte omfattar tanken att deltagarna tillsammans<br />
bygger upp en gemensam förståelse i en viss situation genom att använda t.ex.<br />
reparationer <strong>och</strong> uppbackningar (en tanke <strong>som</strong> är central i samtalsanalys). Detta<br />
syns t.ex. genom att reparationer, så<strong>som</strong> korrigerande feedback eller omformuleringar<br />
av egna yttranden, ses <strong>som</strong> negativa drag i GERS. (Green-Vänttinen &<br />
Lehti-Eklund 2009: 51, 53ff.) Utvärderare i Green-Vänttinens <strong>och</strong> Lehti-Eklunds<br />
(2009: 55) studie värdesatte dock användningen av dessa <strong>och</strong> andra sätt att skapa<br />
en gemensam förståelse <strong>som</strong> tecken på god interaktion. Även Lennon (1990:<br />
412ff.) påpekar att speciellt vissa typer av självreparationer (<strong>som</strong> delvis motsvarar<br />
KS i min studie), så<strong>som</strong> omstruktureringar, inte uppfattas <strong>som</strong> störande för flytet.
Change language