Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7.2.1 Ordförråd<br />
Acta Wasaensia 111<br />
I de sekvenser i mitt material där informanterna använder KS för att lösa problem<br />
i språkproduktionen är den vanligaste problemkällan ordförrådet, det att man vill<br />
uttrycka något men inte känner till de rätta orden för att göra det. Detta stämmer<br />
överens med Rost-Roths (1995: 94, 147) resultat <strong>som</strong> visar att lexikon är den<br />
främsta orsaken till problem i såväl språkproduktion <strong>som</strong> språkförståelse <strong>och</strong> att<br />
det är den aspekten <strong>som</strong> moders<strong>mål</strong>stalarna i tandempar oftast korrigerar i inlärarens<br />
tal. Enligt Kabata <strong>och</strong> Edasawa (2011: 111, 116ff.) är lexikon den aspekt<br />
<strong>som</strong> deltagare i eTandem själva oftast rapporterar att de har lärt sig trots att t.ex.<br />
explicita korrigeringar <strong>som</strong> förekommer i deras material oftast gäller grammatiska<br />
aspekter. Kasper <strong>och</strong> Kellerman (1997: 7f.) konstaterar också att definitionen av<br />
KS <strong>som</strong> (potentiellt) medvetna åtgärder har bidragit till koncentrationen på lexikal<br />
nivå i undersökningen av KS, då även informanterna själva i retrospektiva studier<br />
har svårigheter att identifiera <strong>och</strong> definiera strategier <strong>som</strong> gäller andra aspekter än<br />
lexikon, t.ex. morfologi. Speciellt då man koncentrerar sig på markerade KS,<br />
så<strong>som</strong> jag gör, är det problem med ordförrådet <strong>och</strong> strategier <strong>som</strong> används för att<br />
lösa dem <strong>som</strong> framhävs (Kasper & Kellerman 1997: 8).<br />
Efter<strong>som</strong> det är inlärares språkproduktion <strong>som</strong> jag koncentrerar mig på kan man<br />
utgå från att det är det språkliga uttrycket <strong>som</strong> är problematiskt, inte begreppet<br />
<strong>och</strong> betydelsen så<strong>som</strong> det kan vara i fråga om förståelseproblem (Karjalainen<br />
2010 124ff.; Lilja 2010: 183, 206f.). Efter<strong>som</strong> de flesta exemplen <strong>som</strong> behandlas i<br />
studien rör sig på lexikal nivå tar jag här upp endast ett par exempel på situationer<br />
där problemet <strong>och</strong> dess lösning handlar endast om vad ett visst ord heter på<br />
svenska. Flera exempel på liknande sekvenser finns i andra delar av analysen.<br />
(6) Par 1 samtal II 09.46<br />
F: ja jobbade också ga- ganska mycke där ö hon va en va hete de / ö: nå ja vet inte men de<br />
finns bara mamma in- [inte ] pappa<br />
S: [mhm ] ensamstående<br />
F: ja ensamstående mamma så hon jobbade jättemycke<br />
(7) Par 1 samtal II 21.31<br />
F: nå ja vet inte [men] de va de e så att först vi ha de dä / va hete de nu äe: / va e<br />
S: [nä ]<br />
F: perusopinnot<br />
S: grundstudier<br />
F: grund[stu ]dier å sen ha vi ämnesstudier<br />
S: [mm] mm<br />
F: så ä grundstudier e alla obligatoriska å sen i ämnesstudier har vi nästan alla obligatoriska<br />
men sen de finns såna / tre kurser <strong>som</strong> man kan välja på<br />
S: mhm [jaja ]<br />
F: [å sen] när vi har fördjupande studier så de finns (alltså) såna att när de e (fyra)<br />
kurser å [välja på ] (eller tre)<br />
S: [ja just de ] aha
Change language