Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 133<br />
I ex. 34 förklarar F hur han känner sig då han tränar kampsport. För att förklara<br />
känslan kombinerar F direkt begäran om hjälp <strong>och</strong> en ordprägling:<br />
(34) Par 6 samtal I 27.15<br />
F: de e <strong>som</strong> m hur man säger / ä ä en: / / mm / energistråd <strong>som</strong> går utåt<br />
S: ja just [så ]<br />
F: [man] känner woah<br />
S: jaså jaha ((småskrattande))<br />
F markerar problem genom tvekanden, pauser <strong>och</strong> direkt begäran om hjälp. Detta<br />
visar att han är medveten om att han har problem att komma på ett lämpligt<br />
uttryck. F använder ett sammansatt ord energistråd där förledet energi är ett<br />
korrekt ord <strong>som</strong> finns på svenska medan efterledet stråd är påhittat. Antagligen är<br />
det strålning eller ström e.d. <strong>som</strong> F menar. S reagerar inte på att ordet inte finns<br />
på svenska utan accepterar det. F verkar ändå vara osäker på om han har lyckats<br />
beskriva känslan <strong>och</strong> använder det närmast onomatopoetiska uttrycket woah för<br />
att göra det. I tandem koncentrerar sig deltagare lätt mer på innehållet än på den<br />
språkliga formen (jfr Brammerts & Calvert 2003: 32). Partnerna får också själva<br />
bestämma hur mycket de vill koncentrera sig på språket <strong>och</strong> hur de ska rätta<br />
varandras tal. Sekvenser där man explicit behandlar språket initieras oftare av<br />
inläraren än av moders<strong>mål</strong>stalaren (Apfelbaum 1993: 226f). Eventuellt upplever S<br />
i ex. 34 att det aktuella uttrycket inte är så viktigt att det behöver leda till en metaspråklig<br />
diskussion trots att F har markerat det <strong>som</strong> problematiskt, speciellt då F<br />
inte heller uppmärksammar det med direkt begäran om hjälp. (Se 3.4.)<br />
I ex. 35 används ordpräglingen mellanarbete ensam utan att den kombineras med<br />
andra KS, <strong>och</strong> fastän F problemmarkerar den reagerar S inte på att ordet är<br />
påhittat:<br />
(35) Par 8 samtal II 33.56<br />
F: men ja tror att nuförtiden (de) e så att att att de har kommit mera sådant m / mellanarbete<br />
att<br />
S: jå<br />
F: att de finns olika yhteiskristillisiä tilaisuuksia alltså att att att de (e) de har märkte att att<br />
ö de måste / mm / göra ett mellanarbete att att<br />
I ex. 35 använder F ordpräglingen mellanarbete då hon talar om samarbete. F<br />
använder ordet två gånger under sekvensen, båda gångerna problemmarkerat med<br />
pauser <strong>och</strong> tvekanden. Trots att S inte reagerar på det den första gången utan<br />
accepterar det <strong>och</strong> antyder med jå att hon förstår vad F menar, tvekar F alltså<br />
fortfarande då hon använder ordet andra gången. Detta kan också bero på att hon<br />
den andra gången behöver ett verb i stället för ett substantiv. F löser detta genom<br />
att använda frasen göra ett mellanarbete i betydelsen samarbeta. I denna sekvens<br />
reagerar S inte på F:s problem eller korrigerar henne, så F får inte möjlighet att<br />
lära sig de korrekta uttrycken samarbete <strong>och</strong> samarbeta. Däremot fungerar