26.07.2013 Views

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Acta Wasaensia 133<br />

I ex. 34 förklarar F hur han känner sig då han tränar kampsport. För att förklara<br />

känslan kombinerar F direkt begäran om hjälp <strong>och</strong> en ordprägling:<br />

(34) Par 6 samtal I 27.15<br />

F: de e <strong>som</strong> m hur man säger / ä ä en: / / mm / energistråd <strong>som</strong> går utåt<br />

S: ja just [så ]<br />

F: [man] känner woah<br />

S: jaså jaha ((småskrattande))<br />

F markerar problem genom tvekanden, pauser <strong>och</strong> direkt begäran om hjälp. Detta<br />

visar att han är medveten om att han har problem att komma på ett lämpligt<br />

uttryck. F använder ett sammansatt ord energistråd där förledet energi är ett<br />

korrekt ord <strong>som</strong> finns på svenska medan efterledet stråd är påhittat. Antagligen är<br />

det strålning eller ström e.d. <strong>som</strong> F menar. S reagerar inte på att ordet inte finns<br />

på svenska utan accepterar det. F verkar ändå vara osäker på om han har lyckats<br />

beskriva känslan <strong>och</strong> använder det närmast onomatopoetiska uttrycket woah för<br />

att göra det. I tandem koncentrerar sig deltagare lätt mer på innehållet än på den<br />

språkliga formen (jfr Brammerts & Calvert 2003: 32). Partnerna får också själva<br />

bestämma hur mycket de vill koncentrera sig på språket <strong>och</strong> hur de ska rätta<br />

varandras tal. Sekvenser där man explicit behandlar språket initieras oftare av<br />

inläraren än av moders<strong>mål</strong>stalaren (Apfelbaum 1993: 226f). Eventuellt upplever S<br />

i ex. 34 att det aktuella uttrycket inte är så viktigt att det behöver leda till en metaspråklig<br />

diskussion trots att F har markerat det <strong>som</strong> problematiskt, speciellt då F<br />

inte heller uppmärksammar det med direkt begäran om hjälp. (Se 3.4.)<br />

I ex. 35 används ordpräglingen mellanarbete ensam utan att den kombineras med<br />

andra KS, <strong>och</strong> fastän F problemmarkerar den reagerar S inte på att ordet är<br />

påhittat:<br />

(35) Par 8 samtal II 33.56<br />

F: men ja tror att nuförtiden (de) e så att att att de har kommit mera sådant m / mellanarbete<br />

att<br />

S: jå<br />

F: att de finns olika yhteiskristillisiä tilaisuuksia alltså att att att de (e) de har märkte att att<br />

ö de måste / mm / göra ett mellanarbete att att<br />

I ex. 35 använder F ordpräglingen mellanarbete då hon talar om samarbete. F<br />

använder ordet två gånger under sekvensen, båda gångerna problemmarkerat med<br />

pauser <strong>och</strong> tvekanden. Trots att S inte reagerar på det den första gången utan<br />

accepterar det <strong>och</strong> antyder med jå att hon förstår vad F menar, tvekar F alltså<br />

fortfarande då hon använder ordet andra gången. Detta kan också bero på att hon<br />

den andra gången behöver ett verb i stället för ett substantiv. F löser detta genom<br />

att använda frasen göra ett mellanarbete i betydelsen samarbeta. I denna sekvens<br />

reagerar S inte på F:s problem eller korrigerar henne, så F får inte möjlighet att<br />

lära sig de korrekta uttrycken samarbete <strong>och</strong> samarbeta. Däremot fungerar

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!