Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Acta Wasaensia 63<br />
anses vara lyckad. Strategianvändningen kan begränsas inom talarens replik då<br />
han löser situationen individuellt eller leda till betydelseförhandling där<br />
samtalsparterna tillsammans löser problemet (jfr Wagner & Firth 1997: 326). I<br />
dessa fall fungerar inläraren också <strong>som</strong> lyssnare, men sekvenserna har initierats<br />
av inlärarens problem i språkproduktionen <strong>och</strong> därför betonas dennas roll <strong>som</strong><br />
talare.<br />
5.1.2 Taxonomier<br />
Då det gäller olika taxonomier för KS har man för det mesta fäst uppmärksamhet<br />
vid att identifiera <strong>och</strong> kategorisera olika typer av KS <strong>som</strong> inlärare använder.<br />
Skillnader i taxonomierna beror på att forskarna har haft dels olika teoretiska<br />
utgångspunkter, dels olika material (t.ex. arrangerade testtillfällen vs naturligt tal)<br />
(Andersson 2009: 89f.). Det finns flera olika taxonomier för KS där de ingående<br />
delarna är i huvudsak de samma men man har strukturerat dem olika. Begreppen<br />
hos olika forskare liknar till stor del varandra men man har byggt upp olika<br />
system av dem <strong>och</strong> därtill använder man olika termer för dem (för en översikt se<br />
Dörnyei & Scott 1997). Tarone (1980) t.ex. använder parafras överordnat för<br />
approximation, ordprägling <strong>och</strong> omskrivning medan Mård (2002) samt Færch <strong>och</strong><br />
Kasper (1984) använder termen i betydelsen ’omskrivning med en fras’ <strong>som</strong> är<br />
sidoordnat med approximation <strong>och</strong> ordprägling (se tablå 3). Detta gör det mer<br />
ansträngande att jämföra taxonomier <strong>och</strong> att bestämma sig för vilka benämningar<br />
man ska använda för olika strategier. Efter<strong>som</strong> jag koncentrerar mig på den<br />
språkliga produkten redogör jag här för produktorienterade taxonomier i KS, <strong>som</strong><br />
jag även baserar min taxonomi på. Jag använder ingen av dessa taxonomier <strong>som</strong><br />
sådan utan modifierar dem för att de ska passa min studie där materialet är<br />
insamlat bland vuxna andraspråksinlärare i naturliga interaktionssituationer.<br />
Informanterna själva styr interaktionen <strong>och</strong> de teman <strong>som</strong> behandlas, <strong>och</strong> strategianvändning<br />
förekommer på inlärarnas eget initiativ. Orsakerna till att jag valt att<br />
inte använda de andra taxonomierna <strong>som</strong> sådana diskuteras i samband med att jag<br />
presenterar dem nedan.<br />
Tarone (1980: 429) delar in KS enligt två huvudkriterier: om talaren bestämmer<br />
sig för att avbryta kommunikationen (undvikande) eller om han väljer att<br />
kommunicera på ett annat sätt än han först tänkt. Undvikande kan delas in i undvikande<br />
av vissa samtalsämnen eller övergivande av ett samtalsämne där yttrandet<br />
påbörjas men inte förs till slut. Om man bestämmer sig för att fortsätta på ett<br />
annat sätt än man först tänkt kan man använda parafras eller transfer. Till parafras<br />
hör enligt henne approximation (inkorrekt men tillräckligt liknande uttryck för att<br />
kunna förmedla budskapet), ordprägling (påhittade ord <strong>som</strong> följer det talade