Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 171
Det faktum att informanterna är noga med att fortsätta diskussionen om det tema
som de diskuterat innan det uppstod problem i språkproduktionen visar att de
koncentrerar sig på innehållet och upplever det som viktigt, men att de är villiga
att byta fokus tillfälligt till den språkliga formen och inlärning av målspråket då
det behövs. I sin studie om andraspråkstalarnas språkbruk på arbetet konstaterar
Nelson (2010: 246) att användning av KS inte är en svaghet utan en styrka och
visar att man är beredd att anstränga sig extra för att nå en ömsesidig förståelse. I
min studie är informanterna inte endast beredda på att anstränga sig för att nå en
ömsesidig förståelse, de är också villiga att anstränga sig ännu mer för att möjliggöra
språkinlärning. Dessa ansträngningar syns genom partnernas villighet att
genomföra metaspråkliga diskussioner och att ge språkliga förklaringar. Även om
det oftast är inlärningen hos den vars målspråk man talar som gagnas kan också
inlärningen vara ömsesidig, såsom ex. 9 (7.2.1) visar då båda partnerna får
möjlighet att lära sig ett tidigare obekant ord på sina respektive målspråk. Därtill
blir inlärningen naturligtvis ömsesidig då partnerna byter språk och när de ägnar
tid åt liknande förklaringar och diskussioner på det andra språket.
En ofta använd LS (se 5.2) bland informanterna i studien är repetition av det
tidigare obekanta uttrycket eller den korrekta formen som man har fått veta av
den modersmålstalande partnern. Själva situationen i FinTandem gör att även
naturligt förekommande övning och upprepning är vanliga då inlärarna har ett
behov att använda de nya uttrycken i sin språkproduktion. Också LS som gäller
att ta emot och sända meddelanden är centrala i FinTandem där inlärningen
bygger på interaktion, dvs. på att man förmedlar tankar till sin partner, både
produktivt och receptivt. LS där betoningen ligger på att skapa struktur för det
språk som man möter i partnerns tal eller producerar själv förekommer också i det
studerade materialet p.g.a. tandeminlärningens natur. I min analys koncentrerar
jag mig endast på den produktiva delen och strategier som används inom den. De
sekvenser som presenterats i exemplen visar också att partnerna analyserar och
resonerar kring språket då de diskuterar olika uttryck, när dessa kan och inte kan
användas osv. Samtal mellan partnerna i ett FinTandempar lämpar sig alltså för
mångsidig användning av olika kognitiva LS.
Analysen som presenterats i detta kapitel handlar om enskilda problematiska
sekvenser. En längre diskussion om ett och samma tema erbjuder möjligheter till
att öva problematiska uttryck under en längre tid och till repetition av den nya
information som inläraren får. För att kunna granska denna repetition bör man se
de problematiska sekvenserna i en större kontext. I kapitel 9 presenteras några
fallstudier där en längre behandling av ett tema under en träff eller upprepad
hantering av liknande situationer under flera träffar erbjuder upprepningar och
möjligheter att lära sig uttryck som inläraren i något skede markerat som proble-