Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

96 Acta Wasaensia
upp p.g.a. språkliga svårigheter. Denna intention kan observeras då informantens
fokus ligger på att kunna fortsätta interaktionen med så litet störning som möjligt
även då språket orsakar problem. I de situationer som jag analyserar använder
informanterna markerade KS och således störs flytet av markeringar såsom
pauser, tvekande e.d. Även metalingvistiska diskussioner och betydelseförhandlingar
avbryter diskussionen om det aktuella temat och tolkas som störningar.
Om informantens intention är att uttrycka sig så flytande som möjligt kan
man anta att han försöker minimera störningarna genom att använda en KS som
tillåter honom att fortsätta på det aktuella temat så snabbt och obemärkt som
möjligt, utan att partnerna behöver förhandla för att förstå varandra. Flyt hänger
alltså ihop med att man koncentrerar sig på att meddela ett budskap. Sådana metalingvistiska
diskussioner som stör samtalet om det aktuella temat avbryter flytet,
även om den metalingvistiska diskussionen i sig inte innehåller pauser, avbrott,
inkorrekt språkbruk eller minskar komplexiteten. Deltagare i samtal där fokus
ligger mer på att meddela ett budskap än på den språkliga formen och utvecklandet
av språkförmågan försöker därför undvika störningar i flytet.
För en beaktansvärd diskussionspartner är det viktigt att kunna tala någorlunda
flytande (Skehan 1996a: 48). Det står även i rekommendationerna för deltagare i
tandem att man ska i princip kunna åtminstone grunderna i sitt målspråk för att
samarbetet ska ha förutsättningar att fungera (Brammerts & Calvert 2003: 38;
Brammerts & Kleppin 2003: 98). Det krävs alltså en viss nivå av flyt redan i
början av samarbetet. Brister i flytet gör det svårt att uttrycka tankar i reell tid
(Skehan 1996a: 48) och då kan man inte delta i diskussionen som en jämbördig
samtalspartner med andra som kan uttrycka sig i normalt diskussionstempo.
Det finns dock även flyt som inte är önskvärt ur inlärningens synvinkel. Skehan
(1996a: 48f.) delar in flytet i tre typer: bristande flyt, icke-önskvärt flyt och
effektivt flyt. Bristande flyt kan t.ex. bero på att inläraren koncentrerar sig på
andra dimensioner, korrekthet eller komplexitet, eller på att språket inte ännu har
blivit automatiserat. Icke-önskvärt flyt kan vara resultat av KS som har varit
lyckade ur kommunikationens synvinkel men där resultatet är formellt inkorrekt.
Då talaren har framgång med att ändå meddela sina tankar, trots inkorrekthet, och
gör det under stark press att kommunicera kan det leda till att sådana lösningar
blir automatiserade eller stabiliserade. Dessa uttryck, konstruktioner e.d. kan
alltså bli bestående delar av individens språkbruk eftersom de möjliggör interaktion
trots att de är felaktiga. (Ibid.) En i början medveten strategi kan således bli
ett oreflekterat, automatiserat fenomen i talarens språk (Andersson 2009: 85).
Detta är naturligtvis inte önskvärt. Det effektiva, önskvärda flytet, som torde vara
målet i språkinlärning, innebär att man genom en restruktureringsprocess (för att
nå större komplexitet) når fram till att korrekta språkliga former automatiseras.