Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
104 Acta Wasaensia<br />
Tabellen visar endast antalet sekvenser, inte hur många strategier <strong>som</strong> används<br />
under en sekvens. Efter<strong>som</strong> jag utgår från sekvenser <strong>som</strong> börjar då inläraren indikerar<br />
problem med språkproduktion <strong>och</strong> slutar då partnerna når samförstånd eller<br />
fortsätter samtalet utan att klara upp situationen är det antalet sekvenser <strong>som</strong> är<br />
avgörande då man vill få en överblick över materialet. Det totala antalet använda<br />
KS är alltså större, speciellt vad gäller intralingvala strategier <strong>som</strong> ofta radas efter<br />
varandra (se 8.1). Man kan således konstatera att användningen av KS är ett<br />
viktigt sätt att lösa problem i språkproduktion.<br />
För att få grepp om hur informanternas strategianvändning ser ut <strong>och</strong> om den<br />
ändras kvantitativt mätt under deltagandet i <strong>FinTandem</strong> (ett läsår) har jag räknat<br />
det totala antalet sekvenser under de tre bandning<strong>som</strong>gångarna samt andelen<br />
intra- <strong>och</strong> interlingvala KS i dem. Detta presenteras i tabell 3.<br />
Tabell 3. Problematiska sekvenser <strong>och</strong> strategityper per bandning<strong>som</strong>gång.<br />
Bandning Sekvenser Intralingvala Interlingvala<br />
1 135 105 (78 %) 64 (47 %)<br />
2 104 90 (87 %) 35 (34 %)<br />
3 97 83 (86 %) 42 (43 %)<br />
Totalt 336 278 (83 %) 141 (42 %)<br />
* Den sammanräknade procentandelen är över 100 % efter<strong>som</strong><br />
intra- <strong>och</strong> interlingvala KS kan användas även inom samma sekvens.<br />
Det sammanräknade antalet sekvenser per bandning<strong>som</strong>gång är något högre i den<br />
första bandningen än i de två senare bandningarna. Användningen av KS har<br />
alltså minskat något efter den första bandningen men har inte ändrats avsevärt<br />
mellan den andra <strong>och</strong> den tredje bandning<strong>som</strong>gången. Informanterna använder<br />
KS flitigt under hela läsåret. Användningen av KS är ett bestående drag i deras<br />
språkproduktion. Medellängden för de enskilda bandningarna varierar mellan 51<br />
<strong>och</strong> 53 minuter hos bandning<strong>som</strong>gångarna (se 4.1) <strong>och</strong> sammanräknat är<br />
bandningarna i den andra bandning<strong>som</strong>gången längst. Ändringen i antalet KS kan<br />
alltså inte förklaras med att det finns mer utrymme för dem i den första<br />
bandningen. I andelen intra- respektive interlingvala strategier är ändringarna<br />
tämligen små. Det <strong>som</strong> är gemensamt för dem är att andelen intralingvala KS är<br />
klart större än andelen interlingvala KS i alla bandning<strong>som</strong>gångar. Sammanlagt<br />
förekommer intralingvala strategier ungefär dubbelt så ofta i materialet <strong>som</strong><br />
interlingvala, 83 % av sekvenserna innehåller intralingvala KS <strong>och</strong> 42 % interlingvala<br />
KS. Informanterna använder alltså mer sådana strategier <strong>som</strong> hjälper dem<br />
att fortsätta att använda <strong>mål</strong>språket trots att de har svårigheter i att uttrycka sig på<br />
det <strong>och</strong> håller sig för det mesta till <strong>mål</strong>språket även om deras samtalspartner har<br />
kunskaper också i deras eget moders<strong>mål</strong>. Interlingvala strategier, <strong>som</strong> oftast base-
Change language