Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

130 Acta Wasaensia
sådan och kommenterar inte den eller ordvalet utan fortsätter på det ursprungliga
temat om hur lång en viss rutt är. Detta är inte alltid fallet utan användningen av
approximation kan också leda till att S erbjuder det korrekta ordet:
(29) Par 4 samtal I 13.52
F: de va jättenoga att när man köpte blommor att att man ska allti / köpa (vänta nu) hur va
de va de ojämn siffra blommor [(va de)] ja e (inte) helt säker på men ojämn eller jämn
S: [ojämnt]
F: men att de va liksom alltid samma / att annars sku de liksom / förorsaka nån / dåli:g int-
nå int karma men l:ycka ((osäkert))
S: ja ja de sku ge otur
F: otur jå
S: jaha
I ex. 29 använder F ett ord med liknande innebörd. Hon markerar problem med
hjälp av paus, förlängt tvekande uttal och genom att först använda ordet karma
som hon också explicit kommenterar med att det inte är exakt det som hon vill
säga. Också lycka markeras som osäkert genom förlängt l-ljud i början och osäker
ton. S reagerar på detta och erbjuder F ett mer lämpligt ord, otur, som F också
upprepar i sin följande replik. Till skillnad från i ex. 27 och 28 får F alltså här det
korrekta uttrycket av S och således möjlighet att lära sig vilket uttryck som passar
in i den aktuella kontexten.
Sekvenser där man använder uttryck som syftar till ett begrepp som har snävare
innebörd än det begrepp som man egentligen söker en benämning på är inte så
vanliga i det studerade materialet, men de finns också:
(30) Par 7 samtal I 36.44
F: men också vi har dialekter ö i XXX
S: mm
F: där min / / ö / um ö familj SKRATTAR ((litet osäkert))
S: ja
F: familjen bor / ö där man talar mycke bred finska
I ex. 30 är det inte sin kärnfamilj som F talar om utan egentligen sin släkt, men då
hon inte kommer på det korrekta uttrycket använder hon ordet familj. Ordet
markeras som problematiskt med flera pauser och tvekande samt med osäker
prosodi och skratt. Efter att S har accepterat F:s ordval med ett jakande svar
upprepar F det igen i sin sista replik.
Den andra typen av approximation, formell approximation, är ett fenomen som
andra forskare inte har diskuterat eller haft med i sina taxonomier men som kan
identifieras i mitt material. Medan innehållslig approximation gäller näraliggande
begrepp, används i formell approximation ord som till formen, i mitt material
alltså fonetiskt, liknar det ord som man söker. Det kan vara ett ord som uttalas