Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10 SLUTDISKUSSION<br />
Acta Wasaensia 197<br />
Syftet med min avhandling har varit att studera hur inlärare i <strong>FinTandem</strong> löser<br />
problem i språkproduktion på tandemspråket svenska <strong>och</strong> hurdana inlärningsmöjligheter<br />
dessa problem <strong>och</strong> lösningar skapar. Jag har koncentrerat mig på<br />
informanternas bruk av kommunikationsstrategier (KS) <strong>och</strong> inlärningsstrategier<br />
(LS) samt studerat hur de orienterar sig mot olika dimensioner av språkförmågan:<br />
flyt, korrekthet <strong>och</strong> komplexitet.<br />
Som material har jag använt 24 audiobandningar av 8 <strong>FinTandem</strong>pars träffar.<br />
Informanterna har bandat sig själva under tre träffar under ett läsår. Materialet<br />
omfattar ca 21 timmar <strong>och</strong> innehåller sammanlagt 336 problematiska sekvenser<br />
<strong>som</strong> har excerperats <strong>och</strong> transkriberats för analys. Sekvenserna har excerperats<br />
enligt informanternas egna problemmarkeringar <strong>och</strong> avgränsats så att de börjar<br />
vid problemmarkering <strong>och</strong> slutar då partnerna löser problemet på något sätt.<br />
Efter<strong>som</strong> en sekvens kan innehålla flera KS är dessas antal högre än antalet<br />
sekvenserna. I analysen har jag koncentrerat mig på två olika typer av KS: intralingvala<br />
KS <strong>som</strong> baserar sig på <strong>mål</strong>språket <strong>och</strong> interlingvala KS <strong>som</strong> baserar sig<br />
på andra språk, dvs. inlärarens moders<strong>mål</strong> eller något tredje språk. Förutom de<br />
problematiska sekvenserna har också alla andra sekvenser där partnerna använder<br />
uttryck (ord eller fras) <strong>som</strong> inläraren markerar i något skede <strong>som</strong> problematiska<br />
excerperats i materialet. Detta möjliggör granskning av inlärningsmöjligheter<br />
även under ett längre tidsintervall än de enskilda sekvenserna gör.<br />
Metoden i studien har främst varit kvalitativ. Jag har beskrivit informanternas<br />
användning av KS <strong>och</strong> LS <strong>och</strong> exemplifierat den med sekvenser <strong>som</strong> är hämtade<br />
ur det studerade materialet. Den kvalitativa analysen baserar sig dock på en<br />
kvantitativ överblick över det analyserade materialet. Jag har i hela analysdelen<br />
diskuterat inlärare <strong>som</strong> grupp utan att jämföra de individuella informanternas<br />
strategibruk med varandra. Jag har valt att göra detta efter<strong>som</strong> syftet med studien<br />
har varit att ge en allmän bild av olika problemlösningssätt <strong>som</strong> deltagare i<br />
<strong>FinTandem</strong> använder <strong>och</strong> inlärningsmöjligheter <strong>som</strong> skapas i samband med dessa<br />
problem. På detta sätt ger min studie en grund för mer individbaserade fallstudier<br />
av olika aspekter i partnernas samarbete i framtiden.<br />
Ett bandat interaktionsmaterial <strong>som</strong> det <strong>som</strong> jag använt lämpar sig för olika<br />
forskningsmetoder. I en studie om inlärning via interaktion kan man välja att koncentrera<br />
sig mest antingen på inlärningen eller på interaktionen. Vilken av dem<br />
man väljer att lyfta fram påverkar valet av forskningsmetod. Forskning i andraspråkstillägnande<br />
(SLA) intresserar sig för inlärning, <strong>och</strong> interaktion fokuseras<br />
endast till de delar där den kan anses ha koppling till inlärning. Inom SLA kan