Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

182 Acta Wasaensia
barnsförälder eller nybliven mor- eller farförälder lär sig ordförråd som kretsar
kring barn. Partner med liknande yrkesbakgrund kan koncentrera sig på fack-
språket inom sitt eget område. Inlärarnas egna intressen påverkar alltså inte bara
vilka aktiviteter de väljer för sina träffar utan också hurdant lexikon de lär sig
eftersom den affordans man får beror på vad man diskuterar (jfr 2.2). Detta är i
linje med kunskaper i modersmålet: de intressen man har påverkar ens ordförråd
även på modersmålet. Är man intresserad av någonting så lär man sig också den
terminologi som hör till det området och som alla med samma modersmål inte
nödvändigtvis känner till. (Håkansson 2003: 177.)
Eftersom deltagarna i FinTandem kan välja teman som de tycker är intressanta
och där de har mycket att diskutera kan teman behandlas ingående så att ett för
temat centralt ordförråd upprepas. Detta skapar i sin tur möjligheter för inlärarna
att lära sig mer om det aktuella temat än vad kortare diskussionsövningar gör.
Inlärningen är inte alltid endast språklig utan partnerna kan även lära sig nytt
innehåll av varandra. Den innehållsliga inlärningen är inte envägs från modersmålstalare
till andraspråkstalare utan beror på vilken av partnerna som har mest
kunskaper om det aktuella temat (Holstein & Oomen-Welke 2006: 34; se även ex.
55 i 8.3.1).
Då man diskuterar olika teman kan det dyka upp ord som hör ihop med temat och
också med varandra, alltså ord som är semantiskt närliggande. Då man lär sig ett
nytt ord kan det leda till att man märker att det finns flera semantiskt närliggande
som man inte kan och som behövs för att man ska kunna diskutera det aktuella
temat. I det fall som jag behandlar i detta avsnitt är samtalstemat religion och
religiösa människor, vilket informanterna diskuterar tämligen länge, över 10
minuter. Inom detta samtalstema behöver F flera uttryck som är obekanta för
henne, såsom t.ex. pyhäkoulu och ikuinen elämä där hon använder kodväxling till
finska och får veta de svenska uttrycken söndagsskola respektive evigt liv av S. F
får inte alltid de svenska motsvarigheterna av S. Som exempel på detta inom
temat religion kan nämnas uttrycken rippikoulu (sv. konfirmationsundervisning)
och yhteiskristillinen tilaisuus (sv. samkristlig tillställning) där F också använder
kodväxling men där S inte reagerar på den. Då det gäller frasen yhteiskristillinen
tilaisuus kan detta förklaras med att F använder kodväxlingen i flytande tal utan
problemmarkeringar (se ex. 56 i 8.3.1). Även om det är vanligare i tandem än i
andra interaktionssituationer mellan inlärare och modersmålstalare att modersmålstalaren
kommenterar inlärarens språkbruk (Rost-Roth 1995: 75) är det även i
tandem vanligast att kommentarerna gäller sådana fall som inläraren själv
markerar som problematiska (Apfelbaum 1993: 193). Också ordet rippikoulu är
endast svagt problemmarkerat med lätt stigande intonation och en paus efter
ordet, som dock ger S möjligheten att erbjuda den korrekta motsvarigheten på