26.07.2013 Views

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Acta Wasaensia 183<br />

svenska utan att överlappa eller avbryta F:s replik. Efter<strong>som</strong> S i dessa fall inte<br />

reagerar på F:s kodväxling <strong>och</strong> F inte heller stannar upp för att fråga närmare om<br />

uttrycken får F inte möjlighet att lära sig dem på svenska.<br />

Förutom att F markerar något <strong>som</strong> problematiskt kan också S lyfta upp uttryck<br />

<strong>som</strong> hon misstänker kan vara obekanta för F, vilket hon under detta samtalstema<br />

gör med ordet laestadian, <strong>som</strong> F dock känner till. Moders<strong>mål</strong>stalarens koncentration<br />

på inlärarens förväntade förståelseproblem <strong>och</strong> sätt att hantera dem har<br />

diskuterats närmare i en fallstudie (Karjalainen 2010). Ett sätt att lyfta upp<br />

obekanta uttryck är att fråga direkt om F vet vad något uttryck betyder, så<strong>som</strong> S<br />

gör med ordet laestadian. Då det förekommer flera ord <strong>och</strong> fraser <strong>som</strong> markeras<br />

<strong>som</strong> problematiska eller eventuellt problematiska av båda partnerna visar det att<br />

ett samtalstema kan innefatta många inlärningsmöjligheter. Ifall problematiska<br />

situationer leder till att det skapas inlärningsmöjligheter eller inte beror på hur<br />

partnerna hanterar dessa situationer <strong>och</strong> hur mycket uppmärksamhet de fäster vid<br />

språket respektive innehållet.<br />

I detta avsnitt har jag valt att närmare studera tre ord inom temat religion. Jag har<br />

valt dessa ord efter<strong>som</strong> de ligger nära varandra både semantiskt <strong>och</strong> till formen.<br />

Orden är substantivet tro, verbet tro <strong>och</strong> adjektivet troende <strong>som</strong> ofta brukas<br />

substantiverat (SO 2009). Dessa ord används under drygt 8 minuter av bandningen<br />

där partnerna håller sig till samtalstemat religion:<br />

(74a) Par 8 samtal II 28.32<br />

F: de låter- de låter så / så int roli[gt] men de e bara så att att hon har så stor / / usko<br />

S: [jå] tro<br />

F: tro / stor tro<br />

S: jå stark tro<br />

F: sta- stark tro<br />

S: jå då man tror riktigt mycket<br />

F: mm<br />

S: stark tro jåh<br />

F: att att att fast m XXX e ateist [å ] hon nång gång ha s- han ha nån gång sagt åt henne att<br />

S: [jå]<br />

F: att hon tror int int nånting å å de e roligt att XXX hon / hon kan hon / hon vågar att vara /<br />

va e de uskovainen<br />

S: ja troende<br />

F: troende<br />

S: mm<br />

F: fast fast sin pappa e inte<br />

S: jå de e starkt<br />

F: de e [starkt] å hon vet att att att hon ha sådan inre stark tro<br />

S: [(xxx)] ja<br />

(74b) Par 8 samtal II 29.45<br />

S: hon e ändå så pass gammal så de kan nog hända att hon kan ja menar de e inte ett barns<br />

lik<strong>som</strong> de hä mest naiva tron på [en ] skäggig farbror <strong>som</strong> sitte på ett moln de e int<br />

F: [mm]<br />

S: den typen av tro utan de e faktiskt lite (fundera) va de handlar om

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!