Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
170 Acta Wasaensia<br />
partnerna diskussionen om det ursprungliga temat (t.ex. ex. 17 i 8.1.1). Även i<br />
dessa fall är störningarna i interaktionen kring temat korta, vanligtvis är det fråga<br />
om några sekunder. Längre störningar förekommer i situationer där partnerna<br />
måste ha en längre metalingvistisk diskussion om det problematiska uttrycket<br />
innan de når samförstånd (faserna a–c) (t.ex. ex. 19 i 8.1.1) eller då ett <strong>och</strong> samma<br />
uttryck orsakar problem flera gånger under en diskussion (t.ex. ex. 55 i 8.3.1). I<br />
den metalingvistiska diskussionen kan också ingå kommentarer om det andra<br />
språket, dvs. inlärarens moders<strong>mål</strong> (t.ex. ex. 9 i 7.2.1).<br />
Det är också möjligt att inläraren under en metalingvistisk diskussion (undersekvens<br />
1) möter problem med ett annat uttryck <strong>som</strong> då kan orsaka en ny metalingvistisk<br />
diskussion (undersekvens 2). Detta förekommer i ex. 68 i 8.3.3 där<br />
partnerna diskuterar temat fest, där det under diskussionen om det första problematiska<br />
uttrycket konferencier/den <strong>som</strong> drar programmet uppstår problem med<br />
ordet ordförande. Det ursprungliga temat avbryts alltså av en problematisk sekvens<br />
<strong>som</strong> även den innehåller en problematisk sekvens. Sådana sekvenser kan<br />
hanteras så att partnerna då de avslutat undersekvens 2 återgår antingen till undersekvens<br />
1, dvs. det ursprungliga problemet, om det inte ännu lösts. Om de löst det<br />
innan det andra problemet aktualiserats kan de återgå direkt till det ursprungliga<br />
temat. Enligt Lilja (2010: 20) kan en metaspråklig sekvens också bli ett nytt<br />
huvudtema, dvs. man återgår inte till det ursprungliga temat. Detta är möjligt i<br />
icke-institutionaliserade kontexter så<strong>som</strong> vardagssamtal där partnerna själva fritt<br />
kan välja teman (ibid.). I det undersökta materialet återgår informanterna dock<br />
alltid till det tema <strong>som</strong> de har diskuterat innan det uppstår problem i språkproduktionen<br />
<strong>och</strong> i sekvenserna kan även multipla undersekvenser (metalingvistiska diskussioner)<br />
användas utan att det innehållsliga temat överges.<br />
Under de problematiska sekvenserna kan partnerna koncentrera sig på olika<br />
dimensioner av språkförmågan. Intentionen kan vara flyt eller koncentration på<br />
den språkliga formen <strong>och</strong> förbättrande av kunskaper <strong>och</strong> färdigheter gällande<br />
korrekthet eller komplexitet. I de fall där informanterna koncentrerar sig på flyt är<br />
sekvenserna kortare, efter<strong>som</strong> intresset ligger i att kunna fortsätta det ursprungliga<br />
temat med så få <strong>och</strong> så korta störningar <strong>som</strong> möjligt. Användningen av markerade<br />
KS orsakar alltid störningar i flytet men då informanterna orienterar sig mot det<br />
försöker de minimera störningarna genom att hålla de problematiska sekvenserna<br />
så korta <strong>som</strong> möjligt (se 8.3.1). I sekvenser där uppmärksamhet fästs vid korrekthet<br />
eller komplexitet tenderar de metalingvistiska diskussionerna att vara längre,<br />
efter<strong>som</strong> problemet diskuteras mer ingående än i de fall där partnerna koncentrerar<br />
sig på flytet.
Change language