Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
204 Acta Wasaensia<br />
energi för att diskutera språket även då det inte är nödvändigt för att kunna<br />
meddela ett innehåll. <strong>Interaktion</strong>ens roll <strong>som</strong> språkinlärnings- <strong>och</strong> även språkundervisningsmetod<br />
är således stor <strong>och</strong> borde utnyttjas mer effektivt än vad man<br />
ofta gör i olika språkkurser <strong>och</strong> -klassrum.<br />
Förslag till fortsatt forskning i <strong>FinTandem</strong><br />
Genom att redogöra för hurdana KS deltagarna i <strong>FinTandem</strong> använder har jag<br />
kommit fram till att det i det studerade materialet finns en skillnad mellan två<br />
informantgrupper: studerande <strong>och</strong> arbetslivsgruppen. Studerandena håller sig mer<br />
noggrant till <strong>mål</strong>språket genom att använda främst intralingvala strategier medan<br />
arbetslivsgruppen utnyttjar mer även de resurser <strong>som</strong> deras moders<strong>mål</strong> <strong>och</strong> andra<br />
språk erbjuder <strong>och</strong> använder mer interlingvala KS än studerandena gör. För att ta<br />
reda på varför informanterna väljer olika strategityper behövs en mer omfattande<br />
forskning där de enskilda informanterna <strong>och</strong> dessa två informantgrupper följs upp<br />
mer noggrant t.ex. med hjälp av mer bakgrundsfakta, intervjuer <strong>och</strong> självreflektioner.<br />
Större informantgrupper skulle också ge mer generaliserbara resultat. Med<br />
intervjuer kan man kartlägga informanternas <strong>mål</strong>sättningar <strong>och</strong> uppfattningar om<br />
två- <strong>och</strong> flerspråkighet såväl i allmänhet <strong>som</strong> på en praktisk nivå, vilket kan förklara<br />
deras benägenhet att välja en viss typ av KS. Med hjälp av självreflektioner<br />
där man tillsammans med informanterna lyssnar på valda delar av ett samtalsmaterial<br />
kan man därtill komma åt informanternas egna motiveringar till de enskilda<br />
strategivalen <strong>och</strong> olika faktorer <strong>som</strong> påverkat dem.<br />
Jag har kunnat konstatera att de explicita inlärningsmöjligheter <strong>som</strong> skapas i<br />
situationer där inlärare markerar problem i språkproduktion gäller främst ordförrådet.<br />
Därtill aktualiseras aspekter <strong>som</strong> fonologi, morfologi <strong>och</strong> fraser, medan<br />
större helheter så<strong>som</strong> syntax inte lyfts fram explicit. För att kunna identifiera <strong>och</strong><br />
studera implicita inlärningsmöjligheter behöver man en annorlunda excerperingsprincip<br />
än den <strong>som</strong> använts i studien. Ett liknande material <strong>som</strong> det <strong>som</strong> jag<br />
använt möjliggör t.ex. studier där man analyserar inlärarnas syntax vid de olika<br />
bandning<strong>som</strong>gångarna för att komma åt eventuella förändringar <strong>och</strong> utveckling i<br />
den. Även i en sådan analys är det dock viktigt att komma ihåg att materialet består<br />
av talat språk <strong>som</strong> förekommer i oplanerad interaktion där det t.ex. är mer<br />
acceptabelt att byta strukturer mitt i yttrandet än vad det är i skrivet språk (jfr<br />
Lindström 2008: 27). En jämförelse med det språk <strong>som</strong> moders<strong>mål</strong>stalare producerar<br />
i samma situation kan dock synliggöra likheter <strong>och</strong> skillnader i fråga om<br />
syntax <strong>och</strong> på detta sätt kan man komma åt hur <strong>mål</strong>språksenligt språk inlärare<br />
producerar <strong>och</strong> om det sker någon utveckling i detta.
Change language