Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 35<br />
dennes <strong>mål</strong>språk på så sätt att i tandem har båda partnerna ett intresse för språket<br />
<strong>och</strong> språkinlärning, då det i andra situationer oftast är endast andraspråkstalaren<br />
<strong>som</strong> är intresserad av språket <strong>och</strong> av att lära sig det. Tandemsamtal ska därför inte<br />
sammanblandas med andra situationer där man använder ett främmande språk<br />
med en infödd talare, t.ex. på arbetet eller i social interaktion. Dessa kallar<br />
Lightbown <strong>och</strong> Spada (2006: 109) för naturliga kontexter för tillägnande av språk.<br />
I tandem ska båda partnerna lära sig varandras språk, stöda varandra <strong>och</strong> ha nytta<br />
av samarbetet (jfr 3.1.2). Språkinlärningen är m.a.o. det primära <strong>mål</strong>et för interaktionen.<br />
Detta betyder att partnerna har mer tid att försäkra sig om att de förstår<br />
varandra samt att fråga <strong>och</strong> förklara saker än i naturliga kontexter där allt oftast<br />
sker snabbt (Holstein & Oomen-Welke 2006: 12) <strong>och</strong> där uppmärksamheten helt<br />
<strong>och</strong> hållet riktas på innehållet. Tandem ger inläraren större möjligheter att koncentrera<br />
sig på formen i sina yttranden, <strong>och</strong> även på explicita regler om <strong>mål</strong>språket,<br />
än vad man vanligtvis har i en situation där innehållet fokuseras (jfr<br />
Krashen 1981: 3). Tandeminlärning ligger dock så nära dessa naturliga kontexter<br />
att den möjliggör språkinlärning på ett autentiskt, naturligt sätt (Holstein &<br />
Oomen-Welke 2006: 40).<br />
Då båda partnerna har nytta av samarbetet <strong>och</strong> båda turvis är andraspråksanvändare<br />
ökar det viljan att samarbeta så att det inte blir avbrott i interaktionen<br />
(Brammerts 2003: 16f.; se även Jonsson 1994: 74f.). I samtal mellan människor<br />
med olika moders<strong>mål</strong> är det ovanligt att den infödda talaren påpekar <strong>och</strong><br />
korrigerar fel <strong>som</strong> andraspråkstalaren gör efter<strong>som</strong> det för de flesta människor<br />
känns oartigt att göra så (Lightbown & Spada 2006: 32). Færch <strong>och</strong> Kasper<br />
(1984: 55) konstaterar att det i ett samtal mellan moders<strong>mål</strong>stalare <strong>och</strong> ickemoders<strong>mål</strong>stalare<br />
finns en konflikt mellan å ena sidan Grices samtalsmaximer,<br />
där man utgår från att det <strong>som</strong> samtalspartnern säger är vettigt <strong>och</strong> å andra sidan<br />
Goffmans fasadarbete (eng. face-work) där man tar hänsyn till att samtalspartnern<br />
inte förlorar ansiktet (se även Einarsson 2004: 240f.). Enligt Grices samtalsmaximer<br />
borde moders<strong>mål</strong>stalaren tolka inlärarens yttranden så att de är relevanta<br />
i kontexten <strong>och</strong> därför även hjälpa till då inläraren har problem med att uttrycka<br />
sig korrekt. Men man tenderar inte att vilja antyda att samtalspartnern är språkligt<br />
svagare, efter<strong>som</strong> detta kan få denne att förlora ansiktet. (Færch & Kasper 1984:<br />
55.) Detta leder till att man sällan korrigerar samtalspartnerns yttranden även om<br />
de är språkligt inkorrekta. Detta framgår t.ex. i Anderssons (2009: 125) studie av<br />
andraspråksanvändare i en sjukhusmiljö, där moders<strong>mål</strong>stalare mycket sällan<br />
korrigerar sina andraspråkstalande arbetskamrater trots att det skulle finnas flera<br />
tillfällen till det. Också Kurhila (2006: 78) konstaterar att sådana korrigeringar<br />
<strong>som</strong> tydliggör asymmetrin i partnernas lingvistiska kunskaper <strong>och</strong> <strong>som</strong> avbryter<br />
det aktuella temat är mycket sällsynta, även om det förekommer mindre markerade<br />
korrigeringar, t.ex. genom att man upprepar delar av yttrandet i korrekt
Change language