Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 117<br />
I ex. 12 använder F först kodväxling till finska <strong>och</strong> försöker sedan producera den<br />
korrekta formen på svenska, <strong>och</strong> gör på detta sätt klart att ordet orsakar problem<br />
för henne. S erbjuder först verbet i presens, lever, vilket F upprepar. Detta<br />
stämmer dock inte överens med tempusformen i F:s kodväxling, <strong>och</strong> i sin följande<br />
replik böjer S verbet i preteritum på svenska, vilket F också upprepar. Därefter<br />
kontrollerar S ytterligare att hon har förstått korrekt vad F menar, så att hon har<br />
använt rätt tempus, vilket F bekräftar. S upprepar då ännu en gång preteritumformen<br />
levde <strong>som</strong> en del av en längre fras när de levde <strong>och</strong> F upprepar också hela<br />
frasen. Ex. 12 visar hur F i sin strävan efter det korrekta ordet eller den korrekta<br />
böjningsformen använder S <strong>som</strong> modell <strong>och</strong> upprepar det <strong>som</strong> S säger. Efter den<br />
replik där F markerat problem i språkproduktionen följer det fyra replikpar där F<br />
upprepar det <strong>som</strong> S säger. Också då S frågar om de e döda nu svarar F med en hel<br />
mening jå de e döda nu, <strong>och</strong> upprepar alltså största delen av S:s fråga i sitt svar.<br />
Upprepning av det <strong>som</strong> en moders<strong>mål</strong>stalare säger erbjuder inlärarna möjligheter<br />
att använda ord <strong>och</strong> fraser <strong>som</strong> de ännu inte kan bruka självständigt. Genom sådan<br />
tillfällig användning kan ny affordans så småningom bli en del av det egna<br />
självständiga språkbruket, dvs. läras in. (Suni 2008: 201.)<br />
Förutom verb förekommer också sekvenser <strong>som</strong> handlar om substantivböjning<br />
<strong>och</strong> komparation av adjektiv i materialet, <strong>och</strong> dessa situationer behandlas på<br />
liknande sätt <strong>som</strong> i ex. 11 <strong>och</strong> 12 (t.ex. ex. 60 i 8.3.2). Både böjning <strong>och</strong> uttal kan<br />
alltså orsaka problem i inlärarens språkproduktion <strong>och</strong> dessa problem kan lösas<br />
med likadan strategianvändning <strong>som</strong> de problem <strong>som</strong> handlar om ordförrådet. Jag<br />
vill dock göra en skillnad mellan att inlärare inte känner till ett ord på svenska <strong>och</strong><br />
att inlärare inte känner till en speciell aspekt av ordet, efter<strong>som</strong> det finns många<br />
aspekter <strong>som</strong> man ska vara på det klara med om ett ord (se tablå 4) <strong>och</strong> dessa kan<br />
inte läras in på en gång, speciellt inte i mer informella inlärningssituationer så<strong>som</strong><br />
<strong>FinTandem</strong> där de olika aspekterna aktualiseras i den takt <strong>som</strong> de behövs i<br />
kommunikationen. Detta diskuteras mer ingående i avsnitt 9.2.<br />
7.2.3 Fraser<br />
Olika fraser orsakar också problem för informanterna. I dessa fall är det ofta<br />
prepositioner <strong>som</strong> skapar problem medan huvudordet i uttrycket är bekant. Efter<strong>som</strong><br />
prepositionsval i vissa fall kan ändra betydelsen i ett uttryck är också dessa<br />
situationer aktuella inte bara för inlärningens utan också för förståelsens <strong>och</strong><br />
således interaktionens skull. Det finns även fall där det är själva frasen <strong>som</strong><br />
helhet, inte prepositionsvalet, <strong>som</strong> orsakar problemet. Jag diskuterar först prepositionsval<br />
<strong>och</strong> sedan andra problem med fraser.