Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 83<br />
Parafras innebär en beskrivning av ett lexikalt element <strong>som</strong> saknas i talarens<br />
andraspråksordförråd. Parafraser kan vara mångordiga <strong>och</strong> de möjliggör att<br />
talaren kan behålla ordet. Även om förklaringen med en parafras blir längre än<br />
om man hade använt det ord <strong>som</strong> orsakat problemet passar parafras ändå in i<br />
syntaxen, dvs. den ersätter det ord <strong>som</strong> saknas. (Liskin-Gasparro 1996: 320.)<br />
Detta skiljer parafras från omstrukturering där också syntaxen ändras. Parafrasen<br />
är en mycket viktig strategi då man ska kompensera brister i sitt ordförråd <strong>och</strong><br />
den används flitigt även av infödda talare då det är fråga om en specifik<br />
terminologi <strong>som</strong> de inte behärskar (Jourdain 2000: 185f.). Lik<strong>som</strong> för de andra<br />
ovannämnda KS ligger också parafrasens betydelse för inlärning främst i att den<br />
hjälper inläraren att fortsätta kommunicera på sitt andraspråk <strong>och</strong> att således hålla<br />
interaktionen med samtalspartnern igång. Man kan även anta att samtalspartnern,<br />
ifall han känner till det exakta uttrycket <strong>som</strong> man letar efter, kommer att säga det<br />
(så<strong>som</strong> i diskussioner mellan infödda talare då någon t.ex. letar efter en specifik<br />
term) vilket ger inläraren möjlighet att lära sig nya ord (Yule & Tarone 1997: 22).<br />
Samtidigt kan flytande användning av parafraser få samtalet att löpa så bra att<br />
samtalspartnern inte märker att man inte känner till det exakta uttrycket för det<br />
man vill säga. I så fall får man inte hjälp med uttrycket <strong>som</strong> skapar problemet<br />
men man har lyckats lösa problemet ur kommunikationens synvinkel.<br />
Approximation består av ett ord eller en mycket kort fras (Liskin-Gasparro 1996:<br />
320) där talaren använder ett över-, under- eller sidoordnat uttryck efter<strong>som</strong> han<br />
inte vet hur man på andraspråket återger det begrepp <strong>som</strong> han tänker på.<br />
Dessutom räknar jag in i approximation ord <strong>och</strong> fraser <strong>som</strong> är fonetiskt näraliggande<br />
det ord/den fras <strong>som</strong> avses. Approximation kan alltså vara innehållslig<br />
då den baserar sig på näraliggande begrepp eller formell <strong>som</strong> baseras på språklig<br />
likhet. Ordprägling kallas talarens egna, påhittade ord <strong>som</strong> följer <strong>mål</strong>språkets<br />
fonetiska <strong>och</strong> morfologiska regler men <strong>som</strong> inte finns i språket, åtminstone inte i<br />
den mening <strong>som</strong> talaren strävar efter att meddela. Mård (2002: 190ff.) ger<br />
exempel på ordprägling där hennes informanter t.ex. bildar verb av adjektiv eller<br />
substantiv. Dessa strategier kan gagna inlärningen främst genom att man kan<br />
fortsätta kommunikationen <strong>och</strong> då eventuellt få det korrekta uttrycket av sin<br />
samtalspartner. Omstrukturering kan bero på problem på lexikal nivå, fras- eller<br />
syntaxnivå. Talaren börjar en mening men märker att han inte kan slutföra den på<br />
det tänkta sättet <strong>och</strong> därför måste han omformulera en del av den eller hela<br />
meningen. Flytande användning av (omarkerade) omstruktureringar kan anses<br />
vara ett drag <strong>som</strong> präglar långt hunna andraspråksinlärare (GERS 2009: 27).
Change language