Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
188 Acta Wasaensia<br />
Även en del av de uttryck i S:s tal <strong>som</strong> inte markeras <strong>som</strong> problematiska av någon<br />
av partnerna kan fungera <strong>som</strong> affordans. Uttrycken skapar inlärningsmöjligheter<br />
ifall de är obekanta för F men hon kan förstå dem i kontexten <strong>och</strong> således öva<br />
dem receptivt. En längre diskussion om ett tema erbjuder inlärarna möjligheter att<br />
utveckla sina kunskaper <strong>och</strong> färdigheter angående uttryck <strong>som</strong> hör till temat <strong>och</strong><br />
<strong>som</strong> semantiskt hör ihop med varandra.<br />
9.4 Inlärningsmöjligheter vid upprepade situationer<br />
under ett läsår<br />
I avsnitt 2.1 diskuterar jag språkinlärning <strong>och</strong> redogör för den teoretiska referensramen<br />
<strong>och</strong> det perspektiv på språkinlärning <strong>som</strong> tillämpas i studien, den sociokulturella<br />
synen. Enligt den sociokulturella synen på inlärning sker inlärningen i<br />
interaktion <strong>och</strong> därför påverkar de interaktionssituationer <strong>som</strong> man deltar i vad<br />
man lär sig <strong>och</strong> hurdant språksystem man bygger upp. I <strong>FinTandem</strong> betyder detta<br />
att det vilka teman man tar upp med sin <strong>FinTandem</strong>partner påverkar t.ex. hurdant<br />
ordförråd man lär sig. Vad man kan lära sig beror förutom på samtalsteman även<br />
på hur ingående metalingvistiska diskussioner man har <strong>och</strong> hur mycket man<br />
korrigerar varandra. Dessa faktorer påverkar i sin tur hur djupgående kunskaper<br />
om språket man kan skaffa sig via interaktionen. I mitt material sker de explicita<br />
problemmarkeringarna <strong>och</strong> de metalingvistiska diskussionerna, <strong>som</strong> följer dem,<br />
på ord- <strong>och</strong> frasnivån. Meningsbyggnad, strukturer, grammatiska regler osv.<br />
diskuteras inte. Vad gäller stilistiska val är det endast ordval i den aktuella kontexten<br />
<strong>som</strong> kommenteras explicit. Alla aspekter behöver inte heller uttryckligen<br />
tas upp till diskussion <strong>och</strong> ”undervisning” <strong>som</strong> en förutsättning för inlärning men<br />
i vissa fall skulle explicit koncentration på språket kunna ha positiv inverkan på<br />
inlärningsprocessen.<br />
Uttryck <strong>som</strong> förekommer ofta i partnernas interaktion borde så småningom bli en<br />
del av inlärarens språkkunskaper <strong>och</strong> -färdigheter. Då man repeterar ett uttryck<br />
flera gånger både receptivt <strong>och</strong> produktivt borde det hjälpa en att lära sig det.<br />
Nation (2001: 33ff.) diskuterar ordinlärning <strong>och</strong> vilka aspekter <strong>som</strong> lärs in mest<br />
effektivt implicit <strong>och</strong> vilka <strong>som</strong> kräver mer explicit koncentration. Enligt honom<br />
är implicit inlärning, dvs. att man uppmärksammar stimulus (t.ex. obekanta ord)<br />
även om man inte vidtar medvetna åtgärder för att lära sig ordet, det effektivaste<br />
sättet att lära sig ordformer <strong>och</strong> kollokationer. Enligt honom kräver dessa aspekter<br />
alltså affordans men inte nödvändigtvis direkta LS. Repetition spelar en central<br />
roll vid implicit inlärning. Upprepade möten med de ord <strong>som</strong> är obekanta eller<br />
<strong>som</strong> man inte behärskar helt är således nödvändiga för inlärningen. Explicit
Change language