Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
56 Acta Wasaensia<br />
Efter att ha analyserat de excerperade sekvenserna med tanke på inlärarnas<br />
kommunikation, interaktionen mellan partnerna <strong>och</strong> inlärningsmöjligheterna <strong>som</strong><br />
skapas i dem granskar jag sekvenserna ur de olika språkkunskapsdimensionernas<br />
(flyt, korrekthet, komplexitet) synvinkel för att diskutera informanternas <strong>mål</strong> med<br />
KS-användningen. I min forskning följer jag Skehans (1996a, 1996b) definitioner<br />
på de tre dimensionerna. Skehan (1996b: 22) definierar (i) flyt <strong>som</strong> inlärarens<br />
kapacitet att producera språk i reell tid, (ii) korrekthet <strong>som</strong> hur bra de producerade<br />
yttrandena följer <strong>mål</strong>språkets regler <strong>och</strong> (iii) komplexitet <strong>som</strong> viljan att använda<br />
språket på ett i det aktuella sammanhanget lämpligt sätt, på ett mera utmanande<br />
<strong>och</strong> svårare sätt, alltså <strong>som</strong> viljan att utveckla sina språkfärdigheter (se även<br />
Skehan & Foster 2001: 190). Flytet mäts traditionellt kvantitativt <strong>som</strong> ord/minut<br />
eller mängden omformuleringar, korrekthet <strong>som</strong> andelen korrekta satser <strong>och</strong><br />
komplexitet <strong>som</strong> antalet underordnade satser (Ellis & Yuan 2004: 60). Jag<br />
betraktar dem däremot mer kvalitativt <strong>som</strong> informanternas intentioner med KS.<br />
Flytet syns i strävan efter att kunna fortsätta kommunikationen om det aktuella<br />
temat med så litet störning <strong>som</strong> möjligt, på en talhastighet <strong>som</strong> är normal för en<br />
själv. Korrekthet innebär strävan efter korrekt språkbruk t.ex. gällande aspekter<br />
<strong>som</strong> morfologi, syntax, ordval eller uttal. Strävan efter komplexitet syns t.ex. i<br />
metalingvistiska diskussioner <strong>som</strong> syftar till att få mer information om språksystemet<br />
<strong>och</strong> till att kunna använda språket omväxlande <strong>och</strong> idiomatiskt. Flytet<br />
knyts alltså närmast till innehållet i interaktionen medan korrekthet <strong>och</strong> komplexitet<br />
har anknytning till den språkliga formen. (Jfr t.ex. Skehan & Foster 2001:<br />
190f.; Housen & Kuiken 2009: 461)<br />
Figur 2 illustrerar arbetsgången i materialinsamlingen <strong>och</strong> hur materialet har<br />
bearbetats för analysen samt analysens olika faser.<br />
Urval Materialinsamling<br />
Val av<br />
informanter<br />
Bandning 1<br />
Bandning 2<br />
Bandning 3<br />
Bearbetning av material för<br />
analys<br />
Lyssna Excerpera<br />
sekvenser<br />
Figur 2. Beskrivning av arbetsgången.<br />
Lista över<br />
problematiska<br />
uttryck<br />
Upprepning av<br />
problematiska<br />
uttryck<br />
Transkribera<br />
Metod<br />
Enskilda KS<br />
Möjligheter<br />
till inlärning<br />
Analys<br />
KS<br />
Flyt,<br />
korrekthet,<br />
komplexitet<br />
Upprepade möten med<br />
problematiska uttryck
Change language