Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 205
I studien har jag inte tagit hänsyn till ifall problem i språkproduktion beror på att
informanterna inte alls känner till ett lämpligt uttryck på svenska, eller om de
känner till ett uttryck men inte kommer på det i den situationen. Uttryck som inläraren
redan känner till är lättare att ta i användning efter att modersmålstalaren
har sagt dem eftersom man redan har en del kunskaper om dem trots att man ännu
inte kan använda dem självständigt i sin språkproduktion. Uttryck som är helt nya
kräver mer uppmärksamhet. Inläraren måste kontrollera att partnern har förstått
innehållet korrekt, så att de tänker på samma begrepp och således kan komma
fram till det korrekta målspråkliga uttrycket. Därtill måste man fästa uppmärksamhet
vid den språkliga formen för att kunna uppfatta de olika aspekterna som
man behöver känna till för att kunna använda uttrycket produktivt. (Se tablå 4 om
olika aspekter av ordkunskap.) Denna skillnad kan antas påverka även inlärarnas
strategibruk, speciellt gällande LS. En studie där man koncentrerar sig på
skillnader i hanteringen av nya respektive kända uttryck som man inte kommer
ihåg skulle ge mer information om hur olika KS och LS väljs enligt olika behov,
och om olika problemkällor leder till olika LS, t.ex. när det gäller hur partnerna
upprepar uttrycken. En sådan analys kan utgå från den språkliga produkten och
kombineras med informanternas retrospektiva självreflektioner som baserar sig på
att forskaren går igenom aktuella punkter i materialet tillsammans med informanterna.
I min studie har jag granskat informanterna som grupp. Analysen av deras användning
av KS och LS samt orientering mot olika dimensioner visar hur olika
KS och LS kan användas i tandemsamtal och hurdana sätt att orientera sig mot
flyt, korrekthet och komplexitet som finns. Denna studie ger en allmän bild av
strategianvändningen och av informanternas intentioner och kan användas som
grund för fortsatt forskning i dessa teman. Med mer detaljerade data om informanternas
bakgrund samt med intervjuer och med deras självreflektioner kan man
också genomföra en mer djupgående och individuell analys i fråga om flyt,
korrekthet och komplexitet. Med hjälp av tilläggsdata kan man t.ex. identifiera
olika inlärartyper och då granska hur informanternas inlärartyp påverkar deras
strategianvändning och orientering mot de olika dimensionerna. Inlärartypen
(kommunikativt inriktad, försiktig, risktagare, se 6.4) kan påverka hurdana strategier
inläraren använder och också vilka dimensioner han väljer att koncentrera sig
på. För att t.ex. nå större komplexitet måste man ta risker och testa nya hypoteser,
vilket kan orsaka störningar i flyt och korrekthet. För att man ska kunna avgöra
om en viss inlärartyp koncentrerar sig oftare på en viss dimension krävs analys
där man först testar informanterna för att ta reda på deras inlärningsstil. Denna
analys kan kombineras med en analys av KS för att se om de olika inlärartyperna
föredrar olika typer av KS (intra- vs interlingvala) eller om det finns andra kvantitativa
eller kvalitativa skillnader i deras strategibruk. Resultaten av en sådan