Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

102 Acta Wasaensia
7 PROBLEMATISKA SEKVENSER I
FINTANDEMSAMTAL
Inlärningen i tandem begränsas inte endast till språket utan det är också meningen
att man ska lära sig om varandras kulturer, genom diskussioner och genom att
man deltar i olika aktiviteter tillsammans. Man kan t.ex. laga mat tillsammans och
lära sig om maträtter som är traditionella i den andra kulturen. Man ger varandra
en inomståendes perspektiv på den egna kulturen och kan t.ex. rätta felaktiga uppfattningar
som den andra eventuellt har. Samtidigt erbjuder man som inlärare sin
partner en utomståendes perspektiv på dennes kultur. (Bechtel 2003: 364–367.)
Förutom kultur kan man också lära sig annat innehåll av varandra, beroende på
partnernas kunskaper, färdigheter och intresseområden. Om den ena partnern t.ex.
är tekniskt intresserad kan han hjälpa den andra med problem med datorer, vilket
kan leda till att man lär sig förutom dataterminologi också mer om datorernas
funktioner. I min avhandling är det dock språkinlärning som fokuseras.
Språkinlärning i tandem kan ske på många olika sätt. Inläraren kan använda
modersmålstalaren som modell, upptäcka obekanta mönster och uttryck i dennes
tal, framställa hypoteser om hur målspråket används, testa hypoteserna i sin
språkproduktion och, om de fungerar, börja använda dem. Då hypoteserna inte
fungerar eller inläraren inte vet hur språket borde användas i en viss situation blir
det problem. Dessa problematiska situationer kan uppstå såväl i språkproduktion
som i språkförståelse. Analysen i min avhandling utgår från sekvenser där
inläraren använder KS för att lösa problem i språkproduktionen. Jag granskar hur
informanterna löser sådana problem med hjälp av olika KS och i samarbete med
den modersmålstalande partnern och hurdana inlärningsmöjligheter detta skapar.
Även då jag diskuterar inlärningsmöjligheter utgår jag från sekvenser med KS
och det är således endast sådana inlärningsmöjligheter och LS som förekommer i
de sekvenser som jag tar upp till diskussion.
Inlärningsmöjligheter finns också i andra delar av partnernas samarbete än i
situationer där inläraren har problem med språkproduktion. Exempel på sådana
situationer i tandemsamtal är när man explicit koncentrerar sig på olika språkliga
aspekter, t.ex. vid förståelsesvårigheter som partnerna löser genom samarbete,
eller vid korrigeringar (jfr Rost-Roth 1995: 131f.). Inlärarens förståelsesvårigheter
i FinTandem har behandlats i en fallstudie (Karjalainen 2010) som visar att de
skapar möjligheter till inlärning av både språk och innehåll eftersom inläraren
kommer i kontakt med nya språkliga uttryck och också med nya begrepp via den
affordans som modersmålstalarens tal innehåller. I den analys som ingår här har
jag dock utelämnat förståelsesvårigheter och korrigeringar ur analysen och kon-