Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 79
eller yttranden behandlas under kodväxling som inte är detsamma som planerad
översättning av texter. Det finns dock ett samtal (par 2 samtal II) där partnerna
går igenom en tidning parallellt på båda språken och jämför översättningen och
originalet och diskuterar dem kontrastivt, vilket har drag av både kontrastiv
analys och översättning. Inom LS-kategorin där man analyserar och resonerar
kring språket nämns slutligen också att man i nya språkliga kontexter tillämpar
regler som man redan känner till. Denna kategori går inte att identifiera i
materialet men man kan anta att den strategin används implicit då informanterna
möter nya språkliga situationer och tillämpar de kunskaper (även gällande regler)
som de har.
Den sista kategorin inom kognitiva LS är att man skapar struktur hos det språk
som man möter och producerar. Inom denna kategori nämner Oxford (1990, se
bilaga 6) att man kan göra anteckningar, sammanfatta och understryka olika
språkliga aspekter. Dessa strategier lämpar sig inte speciellt bra för närtandemformer
såsom FinTandem, där interaktionen och inlärningen sker muntligt och där
man inte har så mycket tid för anteckningar eftersom man ska kunna delta i
samtalet i naturligt tempo. En del deltagare gör dock upp listor över ord som är
obekanta för dem genom att skriva ner orden antingen under samtalet eller efter
det. I materialet finns en bandning (par 3 samtal II) där inläraren systematiskt
frågar den modersmålstalande partnern om ordförråd som hon behöver i sitt nya
jobb och då också antecknar orden skriftligt. Detta är dock ett undantagsfall i
materialet. För det mesta behandlar och upprepar informanterna orden endast
muntligt.
5.3 Kommunikationsstrategiernas roll vid inlärning
Även om KS och LS har mycket gemensamt och ibland överlappar varandra har
man påpekat att begreppen inte ska förväxlas med varandra (t.ex. Tarone 1980:
420). Enligt Færch och Kasper (1980: 51) sker inlärning speciellt i informella
inlärningskontexter via kommunikation, men de gör en skillnad mellan lärande
som att upptäcka regler i andraspråket och kommunikation som att använda
språket. Däremot anser Bialystok (1983: 102) idealfallet vara att en strategi
påverkar både inlärningen och kommunikationen positivt. Jag anser att interaktion
(och kommunikation) och inlärning hör ihop med varandra då det gäller tandeminlärning.
Enligt Brammerts (2003: 15) är inlärning målet med kommunikationen
i tandem och enligt Lindberg (2000: 9) är interaktion i naturlig inlärning både mål
i sig och medel vid inlärning. Därför kan samma strategier användas i tandem
både för att kunna kommunicera och delta i interaktion (KS) och för att upptäcka
regler eller förbättra språkförmågan (LS). Strategier som möjliggör interaktion