Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 5
material har hon använt 12 ljudbandningar av fyra tandempars diskussioner, 6
diskussioner på tyska och 6 på italienska, samt deltagarnas dagboksanteckningar
som de gjort om sina erfarenheter i tandem. Bandningarna har analyserats med
hjälp av samtalsanalytiska metoder och dagböckerna har granskats med en etnografisk
ansats. (Rost-Roth 1995: 9–12, 21ff.) Rost-Roth granskar först samtalssituationer
och samtalsformer som förekommer i materialet. Sedan studerar hon
skilt för sig tre typer av situationer där språket och partnernas olika kunskaps- och
färdighetsnivåer noteras: uttryckssvårigheter, förståelsesvårigheter och korrigering.
I alla dessa kan man uppmärksamma olika språkliga aspekter men i likhet
med i Apfelbaums (1993) studie är lexikon vanligast i alla tre (Rost-Roth 1995:
94, 147). Rost-Roth utgår från liknande situationer som jag i min forskning, dvs.
analyserar störningar i kommunikationen och hur olika lösningar i dessa situationer
kan påverka språkinlärningen. Skillnaden är att hon ger en mer allmän
överblick över tre slags problematiska situationer medan jag koncentrerar mig på
sekvenser där inläraren har problem att uttrycka sig på målspråket och gör en mer
djupgående analys av dem.
Rost-Roths (1995) studie visar att i tandeminlärning skapas nästintill naturliga
situationer för att använda andraspråket. Situationerna är autentiska i den meningen
att där finns ett behov att kommunicera och ett informationsutbyte mellan
samtalspartnerna, i båda riktningar. Det som enligt Rost-Roth skiljer tandeminlärning
från reguljär språkundervisning och gruppundervisning är betoningen på
inlärarens individuella målsättningar, utgångsnivå och utvecklingsbehov. Utgångspunkten
är inlärarens kunskaper och färdigheter samt den situation och det
samtalstema som är aktuella just då. Inlärningsmöjligheterna finns främst i de
situationer där inläraren har svårigheter att uttrycka sig eller att förstå modersmålstalaren,
som då kan hjälpa till med att lösa upp situationen på ett sätt som
möjliggör att inläraren får mer information om målspråket och kan på detta sätt
utveckla sin språkförmåga. Eftersom tandem utgår från inlärarens individuella
målsättningar och behov kan man ge mer tid för de aspekter som är svåra just för
denne och använda tid till frågor, betydelseförhandlingar och förklaringar. Det är
viktigt att inläraren själv tar initiativ till att reda ut problem men också modersmålstalaren
ska vara beredd på att diskutera aspekter som lyfts fram. Det finns
flera faktorer i tandem som påverkar inlärningen positivt. En är att man kan koncentrera
sig på de individuella kommunikationsbehoven. Också friheten från tidspress,
negativa sanktioner (t.ex. avdrag på betyg) och utvärdering skiljer tandem
från reguljär gruppundervisning till tandems fördel. Speciellt positiv är medverkan
och samarbetet mellan partnerna. (Rost-Roth 1995: 129–137.)
Apfelbaums (1993) och Rost-Roths (1995) studier koncentrerar sig på språkinlärning.
Det finns dock också en annan aspekt som är aktuell i tandem, nämligen