Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Acta Wasaensia 19<br />
I forskning om språkinlärning har man använt termen input om det språk <strong>som</strong><br />
inläraren kommer i kontakt med <strong>och</strong> <strong>som</strong> han således kan ta till sig <strong>och</strong> lära sig<br />
(intake) (t.ex. Hammarberg 2004: 61). I stället för input använder van Lier (2000)<br />
termen affordans, <strong>som</strong> även jag använder. Affordans definieras av van Lier<br />
(2000: 252) <strong>som</strong> ett visst drag i omgivningen <strong>som</strong> är relevant för en aktiv,<br />
perceptiv organism <strong>som</strong> befinner sig i denna omgivning. Affordans möjliggör<br />
agerande men orsakar inte det. Det avgörande för agerandet (inlärning) är organismens<br />
aktivitet, vilja <strong>och</strong> vad den uppfattar <strong>som</strong> användbart. (Ibid.) På svenska<br />
har man använt bl.a. termerna meningserbjudande (Hernwall 2001: 187) <strong>och</strong><br />
erbjudande (Slotte-Lüttge 2005: 39f.) för begreppet. Dessa termer betonar att omgivningen<br />
eller samtalspartnern erbjuder något <strong>som</strong> inläraren ska lära sig. Jag ser<br />
inläraren <strong>som</strong> den <strong>som</strong> ur all den information <strong>som</strong> finns i omgivningen aktivt väljer<br />
de delar <strong>som</strong> han behöver <strong>och</strong> är intresserad av, dvs. väljer vilka möjliga inlärningsobjekt<br />
han vill koncentrera sig på att lära sig. Därför har jag valt att här<br />
använda den engelskbaserade termen affordans.<br />
2.2 Sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning<br />
Hammarberg (2004: 38f.) liknar forskningen i andraspråksinlärning vid ”ett<br />
prisma, <strong>som</strong> uppvisar olika kvaliteter beroende på ur vilket perspektiv man väljer<br />
att betrakta det.” Forskare inom fältet måste alltså välja vilket perspektiv <strong>som</strong><br />
lämpar sig bäst för det fenomen inom området <strong>som</strong> de vill undersöka. Ett av dessa<br />
perspektiv är det interaktionella perspektivet <strong>som</strong> sätter fokus på samspelet<br />
mellan människor <strong>och</strong> hur detta samspel leder till <strong>och</strong> påverkar individens språkanvändning<br />
<strong>och</strong> -inlärning (Hammarberg 2004: 60). Det interaktionella perspektivet<br />
hör nära samman med andra perspektiv så<strong>som</strong> det funktionella perspektivet,<br />
där man studerar språket i relation till vad det används till, <strong>och</strong> det kognitiva<br />
perspektivet där inlärningsprocesser inom den lärande individen fokuseras<br />
(Hammarberg 2004: 48, 52, 60). Skillnaden mellan det kognitiva perspektivet <strong>och</strong><br />
det interaktionella perspektivet är att det kognitiva ser inläraren <strong>som</strong> en autonom<br />
aktör <strong>som</strong> formulerar hypoteser om språkets struktur medan det interaktionella<br />
perspektivet tar mer hänsyn till samspelet mellan individen <strong>och</strong> samtalspartnern<br />
(<strong>mål</strong>språkstalaren). Gemensamt är dock att båda dessa perspektiv ser själva<br />
inlärningsprocessen <strong>som</strong> något <strong>som</strong> sker inom inläraren, relativt autonomt.<br />
(Mitchell & Myles 1998: 121.)<br />
Inom det interaktionella perspektivet finns det flera riktningar där forskarna har<br />
koncentrerat sig på olika aspekter av interaktionen. En aspekt är att studera den<br />
input <strong>som</strong> inläraren får av <strong>mål</strong>språkstalare (Hammarberg 2004: 61ff.). Ett centralt<br />
namn inom den inputcentrerade forskningen är Stephen Krashen (t.ex. 1985) vars
Change language