Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 25
Holec (1981: 9–15) diskuterar skillnaden mellan självstyrd (eng. self-directed)
och styrd (eng. directed) inlärning. I styrd inlärning är inlärningsmålen, innehållet
och metoderna bestämda på förhand och gäller för alla inlärare. I självstyrd
inlärning är det inläraren själv som bestämmer dem och han kan också ändra på
målet eller metoderna när han vill/behöver. Inläraren kan också ifrågasätta och
ändra på dem under inlärningsprocessen. Att vara autonom inlärare innebär att
man kan hantera lärandemål, bestämma det innehåll som man ska lära sig och
välja inlärningsmetoder och lämpliga aktiviteter (Holec 1981: 12, 14f.). Inlärningsprocessen
och därmed också inlärningsresultatet blir alltså något individuellt.
Inläraren ska också följa upp sin inlärning, sina metoder och sitt innehåll,
och evaluera resultatet. Detta påverkas naturligtvis av de mål han har satt upp för
sig. (Jfr Holec 1981: 16–20.) Detta leder till att inläraren definierar förutom inlärningsprocessen
också de kunskaper och färdigheter som han lär sig. Holec (1981:
21) konstaterar att varje inlärare fattar sina beslut utgående från sina egna kriterier
och mål:
[…] every learner determines his own objectives and contents by making
choices based on personal criteria and from all the communication
potentialities open to him and this is how he defines the knowledge and
know-how he wishes to acquire.
Av alla möjligheter som finns väljer inläraren alltså det som han anser är viktigt
och intressant för honom, dvs. inläraren väljer sådan affordans (se 2.1) som han
upplever som relevant. Av detta följer att i stället för den objektiva, universella
kunskapen (här språket), som är densamma för alla, ska kunskap ses som individuell
och subjektiv. Det finns inte en förutbestämd, självständig verklighet utan
inläraren konstruerar sin egen verklighet, sitt språksystem. Man ska dock inte
förstå detta som att alla skapar nya språk, utan de definierar sina egna idiolekter
(enskilda talares unika språkvarieteter) utgående från sina behov och intressen
samt utgående från olika informationskällor. (Holec 1981: 21.) Såsom Little
(2007: 16) konstaterar, stämmer denna syn på kunskap och inlärning väl överens
med den konstruktivistiska synen på inlärning (se 2.2).
Enligt sociokulturalismen sker inlärning socialt, genom deltagande i interaktion.
Man relaterar ny information till tidigare kunskap och erfarenheter som man har.
Hurdan information man får genom socialt umgänge påverkas även av kulturell
och historisk kontext. I autonom inlärning är det inläraren själv som aktivt styr sin
inlärning, bestämmer över sina mål, väljer inlärningsmetoder och -innehåll, följer
upp och evaluerar inlärningsprocessen. Även om inlärarautonomin betonar individens
val och ansvar är den inte i skarp motsättning till sociokulturalismen,
tvärtom. I tandeminlärning, som baserar sig på principen om inlärarautonomi (se
3.1.1), är det via den sociala interaktionen, muntlig interaktion med tandem-