Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
112 Acta Wasaensia<br />
I ex. 6 har F problem med ordet ensamstående <strong>som</strong> hon markerar <strong>som</strong> problematiskt<br />
med paus, tvekande, <strong>och</strong> direkt begäran om hjälp. Hon löser situationen<br />
genom att använda en parafras <strong>som</strong> hjälper S att förstå vad hon menar <strong>och</strong> att<br />
erbjuda det korrekta svenska ordet <strong>som</strong> F också upprepar. I ex. 7 markerar F problem<br />
på samma sätt <strong>som</strong> i ex. 6. Hon använder ännu en gång direkt begäran om<br />
hjälp <strong>och</strong> sedan kodväxling till finska då hon inte kommer på den svenska motsvarigheten<br />
till perusopinnot (sv. grundstudier). S säger ordet på svenska <strong>och</strong> F<br />
upprepar det varefter hon fortsätter sin förklaring om hur hennes studier är uppbyggda.<br />
Hon använder ordet grundstudier en gång till i sin tredje replik. Skillnaden<br />
mellan ex. 6 <strong>och</strong> ex. 7 är att F i det först nämnda löser problemet med en<br />
intralingval strategi <strong>som</strong> baseras på <strong>mål</strong>språket svenska (se 8.1) <strong>och</strong> i det senare<br />
exemplet används interlingval strategi <strong>som</strong> baseras på informantens moders<strong>mål</strong><br />
(se 8.2). Det behövs inte några vidare metalingvistiska diskussioner. Det <strong>som</strong> F<br />
behöver hjälp med är att få veta själva ordet. Alla dess aspekter behöver inte<br />
diskuteras i dessa sammanhang. Det är dock möjligt att flera aspekter av det nya<br />
ordet lyfts upp både explicit <strong>och</strong> implicit, så<strong>som</strong> i ex. 8.<br />
(8) Par 4 samtal III 39.21<br />
F: förresten va e ryijy på svenska<br />
S: en rya<br />
F: ryija<br />
S: (nog e) de r y a ((bokstaverar)) en rya<br />
F: rya<br />
S: mm<br />
F: jå just de<br />
//<br />
F: så de sku ju passa<br />
S: de sku ju gå nog då du har grönt i ryan jå<br />
F: vi giftes ju på den här ryan<br />
I ex. 8 använder F direkt begäran om hjälp tillsammans med kodväxling till finska<br />
för att få veta vad ryijy (sv. rya) heter på svenska. S säger ordet på svenska <strong>och</strong> då<br />
F upprepar det framgår det att hon har uppfattat ordet fel. S bokstaverar därför<br />
ordet <strong>och</strong> upprepar det sedan en gång till. Här lyfts alltså ordets ortografi explicit<br />
fram. Trots att interaktionen mellan partnerna sker muntligt får F alltså också<br />
information om det skrivna språkbruket. Då F upprepar ordet andra gången har<br />
hon uppfattat det korrekt. Ex. 8 visar hur partnerna behandlar problem i språkproduktionen.<br />
Efter problemmarkeringen <strong>som</strong> gör båda partnerna medvetna om<br />
F:s problem <strong>som</strong> löses med hjälp av S testar F sin förståelse av det problematiska<br />
ordet genom att producera det själv. Efter<strong>som</strong> hon har missförstått ordet har<br />
partnerna en längre metalingvistisk diskussion om det. I detta fall innefattar<br />
diskussionen S:s anvisningar om hur ordet stavas. Partnernas sätt att behandla<br />
problemet påminner om Swains (1996: 99ff.) hypotes om begriplig output <strong>som</strong><br />
innebär att strävan efter att producera <strong>mål</strong>språk kan leda till att inläraren märker
Change language