Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
82 Acta Wasaensia<br />
I det studerade materialet uppmuntrar situationen inte entydigt till användning av<br />
intralingvala strategier efter<strong>som</strong> båda partnerna kan varandras språk. De är dock<br />
båda inlärare av respektive språk <strong>och</strong> förstår inte nödvändigtvis de strategier <strong>som</strong><br />
baserar sig på det språk <strong>som</strong> är L2 för dem. Meningen är att man inte blandar<br />
språken (se 3.4), vilket också gör det viktigt att kunna använda intralingvala<br />
strategier. Dessutom är <strong>mål</strong>et med tandeminlärning (lik<strong>som</strong> med all språkundervisning<br />
<strong>och</strong> -inlärning) att man ska kunna använda det inlärda språket även i<br />
andra situationer. Då kan det hända att man diskuterar med en samtalspartner <strong>som</strong><br />
inte kan ens moders<strong>mål</strong> (eller andra språk <strong>som</strong> man själv har kunskaper i) <strong>och</strong> då<br />
kan man inte använda strategier <strong>som</strong> baseras på det. Apfelbaum (1993: 228)<br />
poängterar dock att det att man använder båda de aktuella språken (<strong>och</strong> eventuellt<br />
även andra språk) spelar en viktig roll i tandem då partnerna försäkrar sig om att<br />
de har förstått varandra <strong>och</strong> också då de behöver stöd i problematiska situationer.<br />
Hon diskuterar användningen av båda språken även <strong>som</strong> grund för utvecklande av<br />
två- <strong>och</strong> flerspråkig praxis där man utnyttjar flera språk <strong>och</strong> inte ens strävar efter<br />
en enspråkig diskurs. Enligt min mening är det dock ända<strong>mål</strong>senligt att sträva<br />
efter att lära sig använda <strong>mål</strong>språket även i sådana kontexter där man inte kan<br />
kodväxla till sitt moders<strong>mål</strong>.<br />
I min taxonomi för KS inkluderar jag fem intralingvala KS. Direkt begäran om<br />
hjälp baserar sig på andraspråket. Man signalerar explicit att man har problem<br />
med språket genom att ställa en fråga på andraspråket. Detta är ett tydligt tecken<br />
på att inläraren behöver <strong>och</strong> vill ha hjälp av samtalspartnern. (Færch & Kasper<br />
1980: 97.) Direkta frågor kan även kombineras med andra, intra- eller interlingvala,<br />
KS. Att direkt begära hjälp är ett effektivt sätt att göra samtalspartnern<br />
medveten om att man har problem med att uttrycka sig, vilket gör att denna<br />
antagligen hjälper en. Vilka andra strategier man kombinerar med direkta frågor<br />
spelar dock en stor roll för hur lyckad strategianvändningen blir i olika situationer.<br />
I klassrumssituationer där läraren kan inlärarnas förstaspråk är en direkt<br />
fråga tillsammans med kodväxling en användbar KS <strong>och</strong> även en LS, medan<br />
kombinationen varken fungerar <strong>som</strong> LS eller <strong>som</strong> KS då man talar med en person<br />
<strong>som</strong> inte kan ens moders<strong>mål</strong> (jfr Færch & Kasper 1980: 106). Däremot kan en<br />
direkt fråga tillsammans med t.ex. parafras fungera i båda de ovannämnda<br />
situationerna. Då det gäller tandeminlärning kan moders<strong>mål</strong>stalaren eventuellt<br />
svara på en direkt fråga <strong>som</strong> ställs tillsammans med kodväxling, <strong>och</strong> då fungerar<br />
strategin både <strong>som</strong> KS <strong>och</strong> <strong>som</strong> LS. Om man dock vill hålla fast vid att inte<br />
blanda språken, eller om partnern inte känner till uttrycket <strong>som</strong> man kodväxlar<br />
till, är det mer effektivt att använda direkt begäran om hjälp kombinerat med<br />
andra intralingvala strategier.
Change language