Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 81<br />
<strong>Interaktion</strong> på andraspråket medför affordans på det, vilket i sin tur har positiv<br />
inverkan på språkliga färdigheter, <strong>och</strong> kompensationsstrategierna hjälper inläraren<br />
att hålla interaktionen igång (Oxford 1990: 94; Faucette 2001: 6). På detta sätt får<br />
inlärarna också övning i användning av <strong>mål</strong>språket <strong>och</strong> kan fortsätta kommunicera<br />
på det (Oxford 1994: 49). Enligt Larsen-Freeman <strong>och</strong> Long (1991: 126) kan<br />
det att man lyckas hålla interaktionen igång hjälpa en att lära sig nytt om språket<br />
då man får anpassad input, dvs. sådant språk <strong>som</strong> man förstår <strong>och</strong> således kan<br />
processa. Då KS används i betydelseförhandlingar befrämjar det inte endast<br />
språkförståelse (genom att man får relevant affordans) utan ger också inläraren<br />
möjlighet att lära sig nya ord <strong>och</strong> tala sitt andraspråk (Faucette 2001: 6). Enligt<br />
Færch <strong>och</strong> Kasper (1980: 102f.) har undvikandestrategier däremot inte någon<br />
verkan på inlärning. Om man undviker vissa samtalsämnen eller formella<br />
aspekter av språket får man inte möjlighet att lära sig <strong>och</strong> öva dem. I <strong>FinTandem</strong><br />
där inlärarna själva bestämmer sina <strong>mål</strong> kan de naturligtvis också undvika vissa<br />
samtalsämnen efter<strong>som</strong> de inte upplever dessa <strong>som</strong> relevanta, t.ex. en inlärare<br />
<strong>som</strong> inte är intresserad av teknik eller litteratur känner inget behov att lära sig<br />
ordförråd kring temat i fråga. Detta slags undvikande beror dock inte på bristande<br />
språkkunskaper utan på att man inte har intresse för temat, <strong>och</strong> ska således inte<br />
räknas <strong>som</strong> KS (jfr Tarone 1983: 68). Undvikande KS innebär situationer där man<br />
undviker ett samtalsämne efter<strong>som</strong> man känner att ens språkliga kunskaper <strong>och</strong><br />
färdigheter inte räcker till för att uttrycka sig om det. I det följande diskuterar jag<br />
närmare olika strategier, vad de innebär samt hur de påverkar kommunikationen<br />
<strong>och</strong> inlärningen.<br />
5.3.1 Intralingvala strategier<br />
Intralingvala strategier baserar sig på andraspråket, dvs. det språk <strong>som</strong> man ska<br />
lära sig, i min studie svenska. Utgående från kommunikations<strong>mål</strong> är intralingvala<br />
strategier mer effektiva än interlingvala då det gäller kommunikation med en<br />
infödd talare av andraspråket (Haastrup & Phillipson 1983: 155). Längre hunna<br />
andraspråksinlärare tenderar att mer använda intralingvala strategier medan<br />
mindre avancerade inlärare oftare tar till interlingvala, speciellt L1-baserade,<br />
strategier. Dessa tendenser är dock inte entydiga <strong>och</strong> det finns också avancerade<br />
inlärare <strong>som</strong> flitigt använder interlingvala strategier. (Bialystok 1983: 107ff.;<br />
Liskin-Gasparro 1996: 323; Salomone & Marsal 1997: 474.) Användning av<br />
intralingvala strategier möjliggör kommunikation på <strong>mål</strong>språket även då man inte<br />
kommer ihåg just det ord eller uttryck <strong>som</strong> man vill använda. Detta är speciellt<br />
viktigt då man kommunicerar med enspråkiga <strong>mål</strong>språkstalare.
Change language