Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 61
båda partnerna påverkar slutresultatet. Därför har jag använt Tarones men också
Færchs och Kaspers definitioner och taxonomier för KS som utgångspunkt för
den taxonomi (se 5.1.2) som används som grund för min analys. Som stöd har jag
även använt Mårds (2002) definition och taxonomi som även de baserar sig på de
tidigare nämnda forskarnas.
5.1.1 Definitioner
KS har vanligtvis definierats antingen interaktionellt (t.ex. Tarone 1980) eller
psykolingvistiskt (t.ex. Færch & Kasper 1984). Enligt den interaktionella synen är
KS ett element i interaktion, enligt den psykolingvistiska definitionen är KS ett
element i talarens kognitiva processer (Wagner & Firth 1997: 325f.). Enligt
Wagner och Firth (ibid.) ligger fokus i en interaktionell syn på KS endast i det
som explicit förekommer i informanternas tal medan den psykolingvistiska synen
fokuserar även den kognitiva grunden för de KS som informanten använder. I
interaktionella definitioner fokuseras betydelseförhandlingen mellan samtalspartnerna
medan psykolingvistiska definitioner ser KS som yttre manifestationer
av de psykolingvistiska processer som pågår i talarens sinne (Liskin-Gasparro
1996: 318).
Andersson (2009: 84ff.) använder i sin avhandling en vid definition av KS och
”räknar allt som görs för att öka effektiviteten som kommunikationsstrategier”
dvs. allt som någon av samtalspartnerna gör för att säkerställa ömsesidig förståelse.
Hon gör skillnad mellan talarorienterade strategier där talaren uppmärksammar
problemet och lyssnarorienterade strategier där lyssnaren initierar en
förhandling om betydelse (ibid.). Denna indelning liknar indelningen i själv- och
annaninitierade reparationer som används i samtalsanalytiska studier. I dessa
innebär självinitierade reparationer sådana handlingar som är inriktade på att
behandla problem med att tala, höra eller förstå och som talaren själv tar initiativ
till. Annaninitierade reparationer initieras av samtalspartnern. I båda fallen kan
själva reparationen göras antingen av talaren eller av samtalspartnern. (Norrby &
Håkansson 2007: 173f.; Niemelä 2008: 86f.) I min avhandling kommer jag att
koncentrera mig endast på sådana KS som inläraren uppmärksammar i sin
språkproduktion (motsvarar talarorienterade/ självinitierade).
Tarone (1980: 419f.) ger en produktorienterad definition på KS. Enligt henne
finns det tre kriterier för KS. Dessa är att talaren (i) vill meddela ett budskap x till
sin samtalspartner men (ii) tror att den betydelsestruktur (lingvistisk eller sociolingvistisk)
som han vill använda inte är tillgänglig för honom eller inte delas av
samtalspartnern och (iii) måste välja mellan två alternativ: att inte meddela
budskap x (undvikande) eller att använda andra sätt för att meddela budskap x