Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

136 Acta Wasaensia
inte framgår av kontexten vad F tänker säga, och efter omstruktureringen finns
det inte behov att reagera. Samma informant använder några minuter senare även
en parafras för att lösa problemet med ordet sambo (ex. 24 i 8.1.2). Också denna
gång börjar F med en liknande strukturering som i ex. 38, hon hade en och efter
problemmarkering använder hon parafrasen som hon bodde med som fungerar
som objekt i meningen. Exemplen 38 och 24 visar att KS, som fungerar så bra att
F kan förmedla sitt budskap utan att S erbjuder henne det korrekta uttrycket, kan
leda till att samma uttryck orsakar problem även senare. Därför är det bra för inlärningen
att partnerna reagerar på varandras problem, åtminstone då liknande
uttryck orsakar problem upprepade gånger (jfr diskussionen i 9.1).
Omstruktureringar är någonting som är typiskt för talat språk och trots att de i
skriven form kan betraktas som felaktigheter ska talat språk inte ses på samma
sätt (Lindström 2008: 27, se även 5.3.1). I talat språk är det vanligt att man byter
konstruktioner mitt i ett yttrande så att början och slutet inte passar ihop grammatiskt.
De exempel som presenterats ovan och de fall som räknats som omstruktureringar
i studien är dock klart problemmarkerade. Förutom genom paus som i sig
kunde vara en naturlig del av en omstrukturering som inte beror på brister i språkförmågan
markerar informanterna sina yttranden som problematiska genom tvekljud,
flera pauser och upprepningar, genom osäker intonation och t.o.m. genom
direkt begäran om hjälp. Dessa fall kan betraktas som lösningar på problem i
språkproduktion.
8.2 Användning av interlingvala kommunikationsstrategier
Interlingvala KS används mindre än intralingvala KS i mitt material men även de
förekommer ofta i det. Såsom presenterats i tabell 2 finns det endast en bandning i
materialet där intralingvala strategier inte alls används. Största delen av de interlingvala
strategier som informanterna i studien använder baserar sig på deras
förstaspråk finska, men även inflytande från andra språk förekommer.
8.2.1 Kodväxling
Då det gäller interlingvala strategier är kodväxling till modersmålet den klart
vanligaste strategin i det studerade materialet. Modersmålet ligger ofta närmast
till hands då man söker efter ett ord. Då det egna modersmålet dessutom är det
andra gemensamma språket mellan partnerna i FinTandem är det förståeligt att