Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

1.2.1 Forskningsfrågor
Acta Wasaensia 11
Utgående från de syften som presenterats ovan har jag formulerat följande
forskningsfrågor:
1. Hur löser finskspråkiga inlärare problem i språkproduktionen på tandemspråket
svenska?
2. Hur orienterar informanterna sig mot tre dimensioner av språkförmågan – flyt,
korrekthet och komplexitet – då de löser problem i språkproduktionen?
3. Hurdana inlärningsmöjligheter uppstår i samband med att informanterna löser
problem i inlärares språkproduktion och hur utnyttjar inlärare dessa möjligheter?
Problem i språkproduktion har i studien identifierats enligt informanternas egna
problemmarkeringar. Som problematiska har jag klassificerat situationer där den
inlärande partnern markerar problem med lingvistiska (t.ex. upprepningar, stamning,
avbrott, tvekljud) eller paralingvistiska medel (t.ex. intonation, paus) eller
med metalingvistiska kommentarer som explicit uppmärksammar problemet. Med
hjälp av dessa markörer excerperar jag problematiska sekvenser ur materialet (se
4.2). Analysen av problematiska sekvenser som innehåller KS (och inlärningsstrategier,
LS) är kvalitativ, jag koncentrerar mig på att beskriva hur strategierna
används. Jag inleder dock analysen med en kvantitativ överblick över materialet
som helhet för att ge en bild av hur ofta det studerade fenomenet förekommer i
materialet.
Orsaken till att jag har valt att koncentrera mig på problematiska situationer är att
de synliggör hurdan affordans som inlärarna själva upplever som aktuell. När
inläraren har möjlighet att koncentrera sig på sådana problem som han själv upplever
som aktuella och nödvändiga, erbjuder det honom rikligt med möjligheter
till inlärning, eftersom hans uppmärksamhet fästs vid språket och han således kan
medvetet lägga märke till olika språkliga aspekter och hur de används (Hammarberg
2004: 63; Suni 2008: 201). Problematiska sekvenser kan också anses erbjuda
möjligheter till inlärning genom att man löser problemen även då inlärningen inte
uppmärksammas explicit (Lilja 2010: 208).
Jag studerar hur informanterna använder olika KS för att lösa problem i språkproduktionen,
men diskuterar också hur strategierna används med tanke på inlärning,
dvs. som LS. Även i detta utgår jag från inlärarnas språkproduktion och
problem i den. För att se hurdana inlärningsmöjligheter som skapas under tandemsamtal
fäster jag uppmärksamhet vid både interaktion (KS) och inlärning
(LS). Jag granskar om situationer där man har problem med att producera yttranden
på målspråket och arbetar för att lösa dem även kan göra det lättare att nå det