Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Acta Wasaensia 9<br />
Även om man kan hävda att speciellt de informanter i studien <strong>som</strong> är studerande<br />
vid universitet kan utnyttja <strong>FinTandem</strong> för att uppfylla kurskrav är detta mindre<br />
vanligt <strong>och</strong> inte relevant för min analys <strong>som</strong> koncentrerar sig på hur informanterna<br />
klarar av att kommunicera i situationer där de har problem med <strong>mål</strong>språksproduktion.<br />
Då är det centrala inte vad <strong>som</strong> har motiverat informanterna att välja<br />
just det aktuella samtalstemat utan hur de koncentrerar sig på språket. Dessutom<br />
innebär inlärarautonomi en potentiell kapacitet att agera i en inlärningssituation<br />
men den förutsätter inte att denna kapacitet utnyttjas i alla situationer (Holec<br />
1981: 3; se 2.3).<br />
Av de ovan presenterade studierna i tandem ligger Apfelbaums (1993) <strong>och</strong> Rost-<br />
Roths (1995) studier närmast min i fråga om <strong>mål</strong>sättning <strong>och</strong> analys. Bechtel<br />
(2003) studerar tandem ur den interkulturella inlärningens synvinkel medan mitt<br />
grepp är lingvistiskt. Schmelter (2004) granskar tandem ur en språkdidaktisk synvinkel<br />
<strong>och</strong> koncentrerar sig på processen i tandem, möjligheter till expansiv inlärning<br />
<strong>och</strong> hur detta förhåller sig till inlärarautonomi/självstyrd inlärning. Lik<strong>som</strong><br />
Apfelbaum (1993) <strong>och</strong> Rost-Roth (1995) koncentrerar jag mig på informanternas<br />
<strong>mål</strong>språksproduktion <strong>och</strong> möjligheterna att lära sig språk i tandem. Tolkningen att<br />
språket är en produkt tangerar också processen där produkten producerats, men<br />
efter<strong>som</strong> jag inte har inlärarnas egna reflektioner kring varför de t.ex. valt just den<br />
KS <strong>som</strong> de använder i en viss sekvens är det ändå produkten <strong>som</strong> är utgångspunkten.<br />
Flera av de olika sätt att lösa språkliga problem <strong>som</strong> Apfelbaum (1993) <strong>och</strong> Rost-<br />
Roth (1995) diskuterar i sina analyser kan också identifieras i mitt material. Min<br />
utgångspunkt <strong>och</strong> kategorisering härrör dock från vilka kommunikationsstrategier<br />
inlärare använder <strong>och</strong> vilka <strong>mål</strong>sättningar <strong>som</strong> kan identifieras i användningen av<br />
dem. Apfelbaums (1993) <strong>och</strong> Rost-Roths (1995) kategoriseringar bygger på<br />
vilken av partnerna <strong>som</strong> tar initiativet till undersekvenser där man byter fokus<br />
från det ursprungliga temat till språket. De utgår ifrån vem <strong>som</strong> har den aktiva<br />
rollen i problemlösningen medan jag koncentrerar mig på vilka kommunikationsstrategier<br />
<strong>som</strong> inlärare använder för att lösa problem i sin språkproduktion<br />
(eventuellt tillsammans med moders<strong>mål</strong>stalare). Jag granskar också vilka intentioner<br />
<strong>som</strong> inlärare har i sin användning av strategierna med tanke på flyt,<br />
korrekthet <strong>och</strong> komplexitet (se kapitel 6) genom att studera hur informanterna<br />
orienterar sig mot dessa tre dimensioner under de problematiska sekvenserna.
Change language