Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Acta Wasaensia 59<br />
språkförmåga har jag valt att närmare studera KS i <strong>FinTandem</strong>deltagarnas samtal.<br />
Förutom hur strategier används för att överföra betydelser till samtalspartnern <strong>och</strong><br />
hålla interaktionen mellan partnerna igång vill jag också granska om de samtidigt<br />
används även <strong>som</strong> LS, alltså för att lära sig språk.<br />
5.1 Kommunikationsstrategier<br />
Termen strategi har sitt ursprung i militärens språk där den har betytt en metod<br />
för att föra krig. Därefter har betydelsen utvidgats till ett välplanerat (medvetet)<br />
tillvägagångssätt i allmänhet. Medvetenhet i fråga om KS innebär att man har<br />
<strong>som</strong> <strong>mål</strong> att förmedla ett budskap <strong>och</strong> användningen av olika metoder för att nå<br />
detta <strong>mål</strong> med hjälp av språk resulterar i KS (jfr Dörnyei & Scott 1997: 179;<br />
Malmqvist 2001: 34).<br />
KS används i diskussioner mellan andraspråkstalare <strong>och</strong> mellan moders<strong>mål</strong>stalare<br />
men också i diskussioner mellan andraspråkstalare <strong>och</strong> moders<strong>mål</strong>stalare<br />
(Andersson 2009: 80ff.). KS är alltså inte endast ett andraspråksfenomen, även<br />
om språkinlärare har anledning att använda dem oftare än andra (Hammarberg<br />
2004: 58f.). Efter<strong>som</strong> min avhandling handlar om användning <strong>och</strong> inlärning av<br />
andraspråket är det användning av KS på andraspråket <strong>och</strong> teorier kring detta<br />
forskning<strong>som</strong>råde <strong>som</strong> jag koncentrerar mig på här.<br />
Forskare är generellt överens om att KS används främst för att klara av problem i<br />
kommunikation (Dörnyei & Scott 1997: 186) <strong>och</strong> sådant <strong>som</strong> är problematiskt<br />
ingår <strong>som</strong> en gemensam faktor i olika definitioner av KS (Kasper & Kellerman<br />
1997: 2). Enligt Dörnyei <strong>och</strong> Scott (1997: 182) nämns i de flesta kriterier för KS<br />
att de är problemorienterade <strong>och</strong> medvetna. Medvetenheten har dock diskuterats<br />
av flera forskare. Dörnyei <strong>och</strong> Scott (1997: 183f.) påpekar att man kan vara<br />
medveten om flera olika aspekter i språkbruket: det språkliga problemet, försöket<br />
eller avsikten att lösa problemet, vilka KS <strong>som</strong> kan användas för att lösa<br />
problemet, hur man kan nå <strong>mål</strong>et med en KS, förverkligandet av en KS eller<br />
användningen av KS <strong>som</strong> ett icke-perfekt sätt att förhindra avbrott. Dessutom kan<br />
inläraren vara medveten om en strategi <strong>som</strong> han använt i själva användningssituationen<br />
eller först senare om detta påpekas för honom. På grund av denna mångfald<br />
av konnotationer <strong>som</strong> ordet medvetenhet kan ha konstaterar de att det borde<br />
undvikas helt (ibid.). Bialystok (1990: 4f.) poängterar att man är mer medveten<br />
om vissa beslut (att använda olika strategier) <strong>som</strong> man fattar under själva kommunikationen<br />
än om andra, <strong>och</strong> ibland fattar man omedvetna beslut. Enligt Færch<br />
<strong>och</strong> Kasper (1983: 35f.) är medvetenhet inte antingen befintlig eller icke-befintlig<br />
utan rör sig mer längs en skala, <strong>och</strong> därför refererar de till KS <strong>som</strong> potentiellt
Change language