Sanningens Ogonblick
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sanningens</strong> Ögonblick<br />
En klocka klämtar i natten<br />
Men mörkast i den långa raden av förbrytelser, den mest fruktansvärda bland<br />
djävulska handlingar under alla dessa skräckfyllda århundraden, var Bartolomeimassakern.<br />
Ännu minns världen med fruktan och skräck vad som hände under detta fega och grymma<br />
överfall. Påverkad av katolska präster och prelater gav konungen av Frankrike sitt samtycke<br />
till denna fruktansvärda ogärning. En klocka som klämtade i nattens stillhet blev signalen<br />
till mördandet. Tusentals protestanter som förlitade sig på sin konungs hedersord och sov<br />
lugnt i sina hem, greps och mördades utan varning och utan barmhättighet.<br />
Liksom Kristus var den osynlige anföraren för sitt folk, då det drog ut från Egyptens<br />
slaveri, var Satan den osynlige anföraren för sina undersåtar i detta fruktansvärda verk som<br />
mångfaldigade martyrernas antal. Under sju dagar fortsatte massakern i Paris, de första tre<br />
dagarna med obeskrivligt raseri. Inte heller inskränkte den sig till själva staden utan blev<br />
efter särskild order från konungen förd vidare ut till alla provinser och städer, där det fanns<br />
protestanter. Man tog inte hänsyn till varken kön eller ålder. Varken de oskyldiga<br />
spädbarnen eller ådringarna skonades. Adelsman och bonde, gammal och ung, mor och<br />
barn, alla höggs ned. Under två månader fortsatte detta mördande i Frankrike. 70.000 av<br />
nationens bästa människor dödades. Då nyheten om massakern nådde Rom kände jublet<br />
inga gränser bland prästerskapet. Kardinalen av Lothringen gav budbäraren tusen dukater<br />
som betalning. Från kanonerna på S:t Angelo hördes glädjesalut. Klockklangen ljöd från<br />
varje kyrktorn. Bål förvandlade natten till dag. Gregorius XIII gick, följd av kardinaler och<br />
andra höga kyrkans dignitärer i en lång procession till S:t Louis-kyrkan, där kardinalen av<br />
Lothringen höll Te Deum. . . En medalj präglades till minne av massakern. I Vatikanen kan<br />
man ännu se tre freskomålningar av Vasari som visar angreppet på amiralen, konungen som<br />
i rådsmötet planerade massakern och slutligen själva massakern. Gregorius sände Karl den<br />
gyllene rosen. Fyra månader efter massakern. . . lyssnade han med tillfredsställelse på en<br />
predikan av en fransk präst. . . som talade om ’den dag så full av glädje och lycka, då den<br />
allra heligaste fadern tog emot meddelandet och i en stor procession gick för att frambära<br />
tack till Gud och till S:t Louis’.” — Henry White, The Massacre of S:t Bartholomew, kap.<br />
14, par. 34.<br />
Samma mästergeni som lyckades åstadkomma S:t Bartolomeimördandet anförde också<br />
det som skedde i samband med revolutionen. Jesus Kristus förklarades vara en bedragare.<br />
De franska ateisternas fältrop var: ”Krossa uslingen!” Med detta menade de Kristus.<br />
Himmelsskriande häderi och avskyvärd ogudaktighet gick hand i hand. De lägst sjunkna<br />
bland människor, de mest ohyggliga monster av grymhet och last upphöjdes över alla andra.<br />
I allt detta gav folket Satan den största hyllningen, medan Kristus, som till sitt väsen är<br />
sanning, renhet och osjälvisk kärlek, korsfästes.<br />
192
Change language