Sanningens Ogonblick
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
Historiens mysterium är inte helt mörkt, eftersom det är en slöja som endast delvis döljer den kreativa verksamheten och de andliga krafterna och driften av andliga lagar. Det är vanligt att säga att martyrernas blod är kyrkans frö, men det vi hävdar är helt enkelt att enskilda handlingar med andligt beslut bär social frukt ... För de stora kulturella förändringar och historiska revolutioner som avgör öden för nationerna eller en ålders karaktär är det kumulativa resultatet av ett antal andliga beslut ... tro och insikt, eller avslag och blindhet, hos individer. Ingen kan sätta fingret på den ultimata andliga handlingen som lutar balansen och får samhällets yttre ordning att ta en ny form ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sanningens</strong> Ögonblick<br />
evangelium särskilt för judarna, först personligen och sedan genom sina lärjungar. Då<br />
apostlarna gick ut med det glada budskapet om riket sade Frälsaren till dem: ”Ställen icke<br />
eder färd till hedningarna, och gån icke in i någon samaritisk stad, utan gån hellre till de<br />
förlorade av Israels hus.” — Matt. 10:5, 6.<br />
I mitten av denna vecka skulle slaktoffer och spisoffer upphöra. År 31, tre och ett halvt<br />
år efter sitt dop, blev vår Herre korsfäst. Det stora offret på Golgata gjorde slut på<br />
offersystemet som i 4.000 år hade pekat fram till Guds Lamm. Förebilden hade mött sin<br />
verklighet. Det ceremoniella systemets offer och påbud upphörde.<br />
De 70 veckorna eller 490 åren som särskilt hade bestämts för judarna slutade som vi<br />
har sett år 34. Vid denna tidpunkt bekräftade nationen att den förkastade evangelium genom<br />
det beslut i det judiska rådet som medförde att Stefanus måste lida martyrdöden. Judarna<br />
började förfölja de kristna. Då begränsades inte längre frälsningens budskap enbart till Guds<br />
utvalda folk utan gick ut till hela världen. De kristna som genom förföljelsen tvingades att<br />
fly från Jerusalem ”gingo omkring och förkunnade evangelii ord”. ”Filippus kom så ned till<br />
huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där.” Petrus som stod under<br />
gudomlig ledning förkunnade evangelium för hövitsmannen i Cesarea, den gudfruktige<br />
Kornelius. Och den nitiske Paulus som vunnits för Kristi tro fick befallningen: ”Gå, jag vill<br />
sända dig åstad långt bort till hedningarna.” — Apg. 8: 4, 5; 22: 21.<br />
Tidsförutsägelsens lösning<br />
Så långt har de enskilda detaljerna i profetian exakt uppfyllts. Det råder inget tvivel<br />
om att de 70 veckorna började år 457 f. Kr. och slutade år 34 e. Kr. Från den tidpunkten är<br />
det inte svårt att finna slutet på de 2.300 dagarna. När de 70 veckorna, 490 dagar, avskiljs<br />
från de 2.300 dagarna återstår 1.810 dagar. Vid slutet av de 490 dagarna fanns det alltjämt<br />
1.810 dagar kvar. Från år 34 e. Kr. sträcker sig de 1.810 åren fram till år 1844. De 2.300<br />
dagarna i Daniel 8:14 slutade alltså år 1844. Vid slutet av denna stora profetiska tidsperiod<br />
skulle ”helgedomen komma till sin rätt” eller renas som den engelska Bibeln uttrycker det,<br />
enligt ängelns uttalande. Tiden då helgedomen skulle renas, något som man menade skulle<br />
äga rum vid Kristi andra ankomst, var alltså klart fastställd.<br />
Miller och hans medarbetare ansåg först att de 2.300 dagarna skulle sluta på våren<br />
1844. Profetian pekar emellertid fram till höstensamma år.* (Se ”Tillägg”.) Detta<br />
missförstånd medförde besvikelse och förvirring för dem som hade fastställt den första<br />
tidpunkten som tiden för Herrens återkomst. Men detta försvagar på intet sätt argumentet för<br />
att de 2.300 dagarna slutar år 1844 eller att den stora händelse som innebar att helgedomen<br />
skulle komma till sin rätt, skulle inträffa då. * Hade kung Artaxerxes gett befallningen på<br />
våren, i sitt ”sjunde regeringsår”, skulle de 2.300 åren nått sitt slut 1843 e. Kr., eftersom det<br />
233
Change language