Sanningens Ogonblick

Sanningens Ögonblick
samhällsklasser och i alla förhållanden. För kultiverade, bildade personer framställer han
spiritismen i dess finare och mer intelligenta form och på det sättet lyckas han fånga många i
sin snara. Den vishet som spiritismen ger, är den som aposteln Jakob skildrar. Den ”kommer
icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de ’själiska’ människorna, ja, de onda
andarna”. (Jak. 3: 15.) Men detta döljer den store bedragaren när det tjänar hans avsikter
bäst. Han som i frestelsen i öknen kunde träda fram inför Kristus i de himmelska serafernas
glans, kommer till människorna i den mest tilltalande skepnad som en ljusets ängel. Han
talar till förnuftet genom upphöjda ämnen. Han stimulerar fantasin med hänförande scener.
Han vädjar till känslorna genom talande skildringar av kärlek och godhet. Han stimulerar
fantasin till upphöjd flykt och kommer människor att känna stor stolthet över sin egen
klokhet, så att de i sina sinnen föraktar den Evige. Detta mäktiga väsende som kunde ta
världens Frälsare upp på en hög bergstopp och visa honom alla jordens riken och deras
härlighet, kommer att framlägga sina frestelser för människorna på ett sätt som skall
förvända alla deras sinnen som inte är skyddade av gudomlig makt.
Satan förför människor idag på samma sätt som han förförde Eva i Eden: genom
smicker, begär efter förbjuden kunskap och genom att stimulera benägenheten till
självupphöjelse. Det var genom att odla dessa onda egenskaper som han orsakade sitt eget
fall. Genom dem planerar han nu att åstadkomma människors undergång. ”I bliven såsom
Gud”, förklarar han, ”och förstån vad gott och ont är”. — 1 Mos. 3: 5. Spiritismen lär ”att
människan har skapats för att utvecklas. Ända från födelsen är hon bestämd att utvecklas i
all evighet fram mot gudomlighet”. Och vidare ”varje sinne skall döma sig självt och inte
något annat”. ”Domen kommer att bli korrekt eftersom det är en dom över dig själv. . .
Tronen finns inom dig.” En spiritistlärare sade, då den ”spiritistiska medvetenheten”
vaknade i honom: ”Mina medmänniskor. Vi är alla halvgudar och har inte fallit i synd.” En
annan försäkrade: ”Varje rättfärdigt och fullkomligt väsen är Kristus.”
I stället för den fullkomlige och rättfärdige Guden som är den ende som skall
tillbedjas, och den fullkomliga rättfärdigheten i hans lag som avslöjar all synd, har Satan
infört människans egen syndfulla, vilsegångna natur som tillbedjans enda föremål, som enda
regel i domen och som norm för karaktärsbildningen. Detta är inte utveckling uppåt utan
nedåt.
Det är en naturlag både för den intellektuella och den andliga naturen att det som vi
betraktar, förändrar oss. Sinnet förändras gradvis efter de saker som det sysslar med. Det
blir likt det som vi älskar och aktar. En människa kan aldrig nå högre än sitt mål för renhet,
godhet och sanning. Om det egna jaget är hennes högsta ideal, kommer hon aldrig att nå
högre. Hon kommer snarare att sjunka djupare och djupare. Endast Guds nåd kan lyfta en
människa. Överlämnas hon åt sig själv, bär det hela tiden nedåt.
391